Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marietta Sjaginjan: Agitationsvagnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGITATIONSVAGNEN 225
ena vemodigare än den andra. Musikanterna
beledsagade honom på sina blåsinstrument.
Samtalet kom inte riktigt i gång i början. Det
var bara jag, som talade med sekreteraren om ämnena
för kupletterna. Jag kastade genast ner några verser,
läste upp dem, och han berömde dem mycket.
Det blev hetare och hetare, jorden utströmmade en
söt doft, det var svårt att andas för vällukten. Vi1
kastade av oss kavajerna och tog av skorna...
Ansiktena började brinna i skarp, skär färg. Flickan
hade bränt ryggen och armarna ända till armbågen.
Vi vek av från stora landsvägen in på en byväg och
slog läger. Till kvällen skulle vi vara framme i
byn Moltjanovka. I solnedgången, då hela stäppen
ångade som ett eldhav och rödbruna fläckar skimrade
framför ögonen, om man såg upp mot himlen,
hördes plötsligt ett ihållande smatter i fjärran. Det ljöd,
som då man utan avbrott öser ärter genom ett såll.
Våra hästar stannade, kosacken hoppade ner från
kuskbocken och gick fram till fönstret, där den
magra i blåa skjortan stod.
— Jag tror, det är bäst, vi vänder.
— Vad står på? Skjuter man i Moltjanovka?
— Ja, det kan inte vara någon annanstans. Jag
känner mycket väl till de här trakterna. Gud bevare
oss, om vi fastnar här, då blir vi omringade från
alla sidor som i en råttfälla. Kanske de vita intagit
Moltjanovka?
— Hur kan det vara möjligt, då vi inte hört
något i morse? Trakten var ju rensad ända till
Tichoretsk.
15. — Riu) kin - B t ick, 14 sovjetryska berättare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
