Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IL
VARDAGSLIV OCH SEDVÄNJOR. FESTER
OCH ANDLIG KULTUR.
Spanien var under Habsburgstiden ett land som i ej så liten
omfattning gästades av resande främlingar. Rikets i politiskt avseende
framskjutna ställning, det praktfulla hovet och den tämligen allmänt
utbredda kännedomen om spanskt språk och spansk litteratur
föranledde under sextonde och sjuttonde århundradena många unga
adelsmän och andra utlänningar (även från de nordiska länderna)
att besöka den Pyreneiska halvön. Man har därför icke så få
reseskildringar från nämnda tid, och av dem kan man få en föreställning
om hur landet då i sin helhet tedde sig.
Det erbjöd en nog så brokig bild. Väluppodlade, leende landskap
omväxlade med vidsträckta öknar, Valencias fruktbara slätter stodo
i en märklig motsats till La Manchas karga högland. Medan man på
sina ställen kunde resa hela dagar utan att knappt se så mycket som
en torftig lerhydda, fann man i andra delar av landet ansenliga städer,
rika på ståtliga byggnader, ofta på tämligen kort avstånd från
varandra. Men i det hela taget gjorde Spanien, ju längre man kom
in på det sjuttonde århundradet, intryck av ett fattigt land, ett land,
som i hög grad befann sig i tillbakagång. Övergivna byar och hus
(»despoblados») påträffade man ofta, och likaså stötte man ofta på
tiggare. Kyrkor och kloster kommo till synes i varje ögonblick.
Lätt och bekvämt var det ej att befara spanska vägar och farleder.
Landsvägarna hade visserligen här och där genom regeringens försorg
blivit i någon mån förbättrade, en och annan kanal hade framdragits,
och några broar hade man byggt. Man hade även ett postväsen, vilket
så småningom kom att fungera någorlunda regelbundet, sedan släkten
Taxis omkring år 1600 fått ärftligt privilegium på
generalpostrnästarsysslan. Från år 1618 var upprättad en postiljonstjänst med
avlösning på flera ställen; genom denna förmedlades brev från Kastilien till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
