- Project Runeberg -  Spaniens storhetstid /
43

(1926) [MARC] Author: Emil Gigas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ofrånkomligt tillbringa på teatern, om det var premiär. Så följde
afionpromenaden på Prado, och efter kvällsvarden var tiden omsider
inne för honom att begiva sig ut på nattliga äventyr (sp. rondar). Då
var han iklädd en dräkt av livligare färger än den mörka han bar
om dagen, hade en stor kappa över sig och var väl
beväpnad.

De spanska värjorna voro berömda, isynnerhet de
som fabricerades i Toledo; de voro långa och spetsiga,
och fästet hade en säregen form. Förutom med detta
vapen var kavaljeren försedd med en dolk och med
en liten lätt parersköld av läder med en stålspets på
mitten. Det fanns en särskild skola av spanska
fäkt-mästare, vilka gjort sin konst nära nog till en
matematisk vetenskap. Mest berömda bland dem voro
Carranza och Pacheco de Narvaez, författare till
grundliga läroböcker i ämnet. Blodiga dueller voro på den
tiden i högsta grad vanliga. Varje hidalgo var en övad
fäktare, och efter den tidens uppfattning behövdes det
vida mindre än ett »ni ljuger» — vilket innebar den
största förnärmelse — för att kavaljerens Toledoklinga
skulle flyga ur skidan. En bekant värj inskrift lyder:
»Drag mig ej utan orsak, stick mig ej i skidan igen
utan heder!» Men orsak till strid fann man lätt, och
hellre falla med svärd i hand än uppgiva striden, även
om man kunde göra detta med ära. Ofta hände det,
att en galant älskare till sin dams ära avspärrade
den gata, vid vilken hon bodde; med vänners och
tjänares hjälp höll han alla andra borta därifrån.

Rassel av värjor var emellertid icke den enda
musik man nattetid kunde få höra runt om i de spanska
städerna; där ljödo serenader framför månget
fönstergaller och mången balkong,•och då och då drog en
skara studenter eller soldater sjungande och spelande
genom gatorna. Det är från denna period som det
romantiska Spanien daterar sig, det Spanien, som ända
fram till våra dagar är känt från mångfaldiga
romaner, dikter, skådespel och operor, om ock ofta
under former, som hava mycket litet med verkligheten att göra. Att
erotiken just icke alltid uppträdde i utpräglat andlig gestalt och att
i det hela taget tonen mellan de båda könen ingalunda alltid var
elegant — det fanns en otrolig mängd offentliga kvinnor i Spanien,
icke minst i Madrid — framgår tydligt av dåtidens spanska litteratur.

Bild 10. Spansk
värja med en
vapensmeds i
Toledo signatur på
klingan.
Vapensamlingen å
tyghuset i
Köpenhamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:02:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spaniens/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free