Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett betydande antal regler beträffande universitetets ledning, i fråga
om studietiden och för den dagliga vistelsen i kollegierna och
studentpensionaten. En student kom i åtnjutande av många privilegier i
universitetsstaden; han fick köpa allting billigare än andra, och han
hade endast »maestrescuela» (universitetskanslern) till domare, även
om han begick de grövsta förbrytelser. Studenterna voro
genomgående lika klädda och buro en lång, svart rock; de som hade sin
bostad i ett kollegium gingo nästan alla i en lång, brun kåpa med hätta
eller kapuschong i skiftande färg, allt efter de olika kollegierna. Så
gott som alla buro värja, och om aftnarna strövade de mera oroliga
elementen omkring i läderkyller och försedda med en liten sköld. Hörde
dueller överhuvud till ordningen för dagen i den tidens Spanien, så
var detta förhållandet bland studenterna i högre grad än inom andra
kretsar.
För övrigt fanns det utpräglade rangklasser inom studentvärlden,
och det var en mycket vanlig företeelse, att de rika studenterna —
vilka ofta förde ett överdådigt liv — hade andra, mindre lyckligt
lottade studenter till tjänare. Bland studenterna fanns det överhuvud
en överklass, »manteistas», igenkännlig på sina fyrkantiga mössor, som
var skild från underklassen, »capigorristas», vilken gick klädd i kappor
av grovt tyg och i ett slags kasketter (gorra). Slutligen fanns det rena
tiggarstudenter — »veteran- och studentsvält» sammanfattades i ett
ordspråk såsom någonting vederstyggligt och för dessa samhällskretsar
karakteristiskt. Studenter av denna kategori kunde rent av vara
tjuvar, falskspelare o. d., ett högst oregerligt släkte, som kunde ställa
till obehagliga revolter (detta inträffade mest i Alcalå) och som var
fruktat både av rättvisans handhavare och av borgarna. Från dessa
sistnämndas sida hette det också: »Hin håle själv må ge sig i lag med
studenter!»
Ferier hade man ofta, såsom vid kyrkliga fester och andra liknande
tillfällen. Vid större högtidligheter utvecklade institutionen och
ståndet sin ståt på ett mycket självmedvetet sätt, såsom exempelvis
vid rektorsval, då en storartad procession drog genom staden, eller vid
professorstävlan, då segraren, lagerkrönt och med ett följe som bar
lagerkvistar, under fyrverkeri och illumination fördes omkring i ett
tåg vid skenet av facklor. Särskilt var det dock
doktorspromo-tionerna som gåvo anledning till stass och ståt. Dagen före en
promotion utropades denna av en ridande student med trumvirvlar och
trumpetsignaler. På själva disputationsdagen drog man till den sal,
där disputationen ägde rum, i procession med härolder och musik,
professorerna i högtidsdräkt (i skiftande färger efter olika fakulteter)
samt rektorn, pedellerna o. s. v., doktoranden eller doktoranderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
