- Project Runeberg -  Spaniens storhetstid /
79

(1926) [MARC] Author: Emil Gigas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stias), en staty med fin och diskret färgpåläggning. Ansiktet uttrycker
den djupaste sorg och själsvånda, och änskönt ögonen och de ur dessa
framrinnande tårarna äro av glas, gör det hela dock ej på minsta sätt
någon vulgär eller frånstötande verkan.

Montahes’ konst tillhör förnämligast Sevilla. Hans arbeten äro
präglade av stark realism i förening med religiös innerlighet och
hänföra sig mestadels till den polykroma plastiken. Bland de verk av
honom, som finnas i Sevilla, kunna nämnas en stor altarbyggnad i
hieronymiterklostret invid nämnda stad, ett härligt krucifix i stadens
domkyrka (på vilket den ansedde konstnären Francisco Pacheco
utfört målningen), flera framställningar av den lidande Kristus samt
en del madonnastatyer, exempelvis den här i bild återgivna
»Madonna de las Cuevas». I Cadiz finner man bilden av
kartheuserhelgo-net S:t Bruno, en staty som utmärker sig för talande uttrycksfullhet.

En ansedd konstnär var även Alonso Cano. Han verkade både i
polykrom skulptur och som målare, och hans arbeten finnas till största
delen bevarade i Granada, där han framlevde sina dagar.

Det är emellertid framför allt den under denna guldålderstid
florerande spanska målarkonsten som åt eftervärlden lämnat ett rikt
arv av karaktärsfylld skönhet. Vi skola här liksom i fråga om
litteraturen anföra de viktigaste och mest typiska namnen. De tillhöra alla
väsentligen det sjuttonde århundradet.

Det första av dessa namn är Francisco de Zurbaran. Han föddes
1598, vistades under så gott som hela sin livstid i Sevilla och dog 1663.
Man har kallat honom munkarnas målare, och det sades på sin tid,
att han själv var munk. Så förhöll det sig emellertid ej; tvärtom var
han gift två gånger och fader till en talrik barnskara. Men munkar har
han onekligen målat, och det många ändå, ja, nästan uteslutande
munkar. De olika andliga ordnarna beställde hos honom långa serier
av legendbilder till förhärligande av ordnarnas stiftare och mest
namnkunniga medlemmar, och Zurbarån förstod att återgiva vart och ett
av de olika samfunden efter dess speciella karaktär.

Vad beträffar den konstnärliga uppfattningen och utformningen, är
Zurbarån en utpräglad realist som helst håller sig till jorden och har
mera av teologisk anda än av religiöst svärmeri. Därför äro — för att
taga ett exempel — änglabarnen på hans tavlor vanliga små
svart-håriga spanska gossar. Hans konst är ett utslag av den art av spansk
rättrogenhet som avvisar, hatar och förföljer allt kätteri. Han har
förkärlek för de mörka färgerna, mest brunt och svart jämsides med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:02:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spaniens/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free