Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en mängd historier varit i omlopp, och det som man sålunda berättat
om honom har för det mesta varit av nedsättande art. Vad man
emellertid i verkligheten vet om honom ger en helt annan bild av honom
som person.
Såsom målare studerade Ribera framför allt Tizian och Correggio;
med Caravaggio, från vilken man velat spåra påverkan hos honom,
har han den starka kontrasten mellan ljus- och skuggpartier
gemensam. Naturalist är han liksom Zurbarån, om ock på ett i någon mån
annat sätt; hans kolorit är av en annan och något mildare art än den
sevillanske mästarens. Det är kraftig karakteristik i hans porträtt,
åt vilka han ägnade ett ingående modellstudium, och särskilt
genomför han med sällspord kraft sina framställningar av
gammelmans-kroppen. På duken överflyttade han typer ur folket självt och lät
dem föreställa den helige Hieronymus och andra helgon, vilka under
århundradenas lopp levat i folkuppfattningen såsom gamla män och
enkannerligen såsom asketiska eremiter, som trotsade regn och oväder
utan att täcka sin nakna stofthydda. I sina omfångsrika
kompositioner ryggar han icke tillbaka för de krassaste bilder ur martyrernas
historia, exempelvis den scen då den helige Bartolomeus blir levande
flådd.
Att spansk målarkonst nådde sin höjdpunkt i Diego Velasquez,
därom hava konsthistorikerna intill nyaste tid varit ense, alltsedan
man börjat anställa en mera djupgående forskning om hans liv och
hans konst. Hans levnad utmärkte sig icke för några mera
anmärkningsvärda yttre tilldragelser.
Han var född i Sevilla 1599. Francisco Pacheco blev hans
lärare och senare hans svärfader; men de konstnärer, som kommo
att utöva ett verkligt genomgripande inflytande på honom, voro
de stora venetianarna, framför allt Tizian, vilkens verk — speciellt
de arbeten, som härstammade från denne mästares senare levnadsår
— han under en tvåårig vistelse i Italien (1629—31) ihärdigt
studerade, sedan år 1623 hade han slagit ned sina bopålar i Madrid,
där han sedan stannade hela sitt liv igenom, om man undantager den
ovannämnda vistelsen i Italien samt ett andra besök i samma land
under åren 1649—51. Han avled år 1660, högt ärad av sina
konstnärsbröder och av hela spanska nationen.
Såsom officiellt fungerande hovmålare hade han först och främst till
uppgift att bringa den spinkiga och bleka, habsburgska förnämheten på
duken. Detta skedde också i talrika porträtt, och bland dem ser man
också bilderna av den lille lustige prins Baltasar Carlos och av den
täcka lilla prinsessan Margarita. Men det var icke blott de allra högsta
herrskaperna han i sin egenskap av hovmålare kom att porträttera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
