- Project Runeberg -  Spelet /
57

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han vräktes ner på knä, men vägrade att vänta ut
räkningen, reste sig raglande men fick ett hårdt slag
på munnen och slungades åter mot repen.

Flämtande, raglande, stönande, med glasartade ögon
och flåsande andedräkt, grotesk och heroisk,
kämpande till det sista, bemödande sig att komma åt
sin motståndare, reste han sig och jagades rundt
omkring ringen. I detta ögonblick slant Joes fot på
den hala segelduken. Pontas dimmiga ögon sågo och
uppfångade chancen. Hela hans kropps sinande
styrka samlade sig till den blixtsnabba lyckostöten. Just
som Joe halkade drev den andre till honom, direkt
på hakans »point». Han ramlade baklänges.
Genevieve såg hans muskler slappas medan han ännu var
i luften, och hon hörde hans huvud dunsa mot golvet.

Den skränande publikens larm tystnade genast.
Domaren lutade sig över den orörliga kroppen och
räknade sekunderna. Ponta vacklade och sjönk på knä.
Han arbetade sig upp igen, men gungade fram och
tillbaka medan han såg sig omkring på publiken med
hatfulla blickar. Hans ben skälvde och veko sig
under honorn, han storknade och flåsade, kippande efter
andan. Han raglade bakåt och räddade sig från att
falla genom att blindt gripa efter repen. Vid dem
hakade han sig fast, böjd och slankig i hela
kroppen, med huvudet hängande ned på bröstet, tills
domaren räknat de ödesdigra tio sekunderna och
pekade på honom till tecken att han hade vunnit.

Han fick inga applåder, och han trängde sig
mellan repen som en orm och föll i armarna på sina
se-konder, som hjälpte honom ner på golvet och ledde
honom utför gången genom folkmassan. Joe låg kvar

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:03:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spelet/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free