Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västergötland
11
särskilt under unionstiden. Västgötaupproret 1529 är även ett utslag av denna
provinspolitik, vilken sedan dock helt försvunnit.
I arkitektoniskt avseende har Västergötland flera märkliga särtyper att
uppvisa. Materialet var till en början liksom i andra svenska landskap trä,
och detta har här ett av sina äldsta minnesmärken i Hedareds kapell, vårt
lands enda bevarade stavkyrka. Kinnarums gamla kyrka, som nu flyttats
till Borås, är ett vackert exempel på blockhuskonstruktion, typisk för
skogstrakterna i södra delen av landskapet. Rådhuset i Lidköping och posthuset
i Näs äro andra originella träkonstruktioner, liksom naturligtvis den från
1700-talet härstammande Seglora kyrka, vilken nu har sin plats på Skansen.
Kristendomens inträngande synes ha medfört, att byggnadsmaterialet
övergick till sten, och Västergötland kan bl. a. uppvisa flera absidkyrkor än
något annat svenskt landskap. Engelskt och skånskt-danskt inflytande är
påtagligt. Den profana byggnadskonsten uppvisar rester av tornlika
befästningar och borgar med Torpa stenhus från medeltidens slut såsom det äldsta
bevarade. Av senare data äro slotten Hällekis och Börstorp, Läckö och
Höjentorp samt Mariedal. Marieholm, Klagstorp och Stola äro ännu yngre,
liksom Gällö, Kavlås, Almnäs och Borrud. I empirestil äro Blombacka och
Säby byggda, och i vår tid har Ulvhult tillkommit, en skapelse av professor
Ragnar Östberg.
Landskapet blev, som vi tidigare framhållit, redan under stenåldern
uppodlat, och det hör alltjämt till våra främsta åkerbruksområden med en
odlad areal, som uppgår till i medeltal 40 % av ytvidden. Boskapsskötseln
är mindre betydelsefull i norra delen, men desto mera omfattande i de södra
delarna, och Västergötland kan bl. a. ståta med landets största ostproduktion.
Ett omfattande fiske drives dessutom såväl vid västkusten som i Vänern.
Skogsbruket har på senare år åter blivit mera livligt. Industrien är främst
koncentrerad till södra och sydvästra delarna, där textilframställningen
dominerar, samt till Göta älvs dalgång, där trä- och pappersindustrien har
sina centra. Kalkbränning, cementfabrikation och framställning av
skifferolja äro även betydande industrigrenar, varjämte mekanisk och
kemiskteknisk industri uppvisar blomstrande företag. Över huvud taget kan man
säga, att de senaste två decennierna medfört ett allmänt uppsving för
industriföretagen i Västergötland. Flera nya grenar hava upptagits, gamla företag
hava utbyggts och avsättningsområdena hava kraftigt ökats. En ej
obetydlig andel i denna framgång ha de goda kommunikationerna. Järnvägsnätet
är omfattande, och kanalvägen från Vänern av allra största betydelse, även
om de direkta båtlederna på utlandet just nu till största delen ligga nere.
I normala tider medföra dessa emellertid stora fördelar för industrien, såväl
när det gäller import av råvaror som export av helfabrikat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
