Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Sveriges Privata Föret a g ar e
Den skall hjälpa produktionen att utröna förutsättningarna för en mängd
nya varor, vilkas antal för vart år som går blir allt större. Den skall
upptäcka nya behov, den skall i många fall gå före industrien och bana väg.
Det är just dessa nya och svåra arbetsuppgifter som ha givit begreppet
disposition en helt förändrad innebörd, som ha ställt nya krav på
försäljningsarbetets kvalité, som nödgat detaljisten att mer än någonsin ta reklamen
i sin tjänst och som även ställt honom inför nödvändigheten att i butiken
skapa en säljande miljö, en miljö där varan framträder så förmånligt och
så lockande som möjligt.
Det inte minst märkliga med denna utveckling är dess snabbhet och
intensitet. Den faller väsentligen inom de fyra senaste decenniernas ram. Går man
i tankarna tillbaka till sekelskiftet och överblickar man så dessa fyrtio års
utveckling, så skall man finna att denna i många hänseenden har varit
starkare och har gripit djupare än den utveckling man möter om man från
samma utsiktspunkt blickar flera århundraden tillbaka i tiden.
Om vi emellertid på denna tankens snabba färd genom seklerna skulle
tränga tillbaka så långt som till medeltiden, så skulle vi naturligtvis
fortfarande finna handel: på näringslivets träd är handeln den äldsta grenen, man
kan väl tänka sig ett mänskligt samhälle utan egentlig produktion men man
kan icke tänka sig det utan handel.
Vi skulle finna en handel som var bofast, som därmed hade sina konstanta
försäljningsställen — låt vara att de voro av rätt primitiv natur.
Ty detta var vindögats och den öppna gatubodens tid — med andra ord den
tid då försäljningslokalen inte befann sig helt innanför husmuren utan då
denna husmur skilde säljare och köpare åt: inne i sin lagerlokal eller sin
verkstad stod företagaren, ute på gatan stod kunden, vindögat med dess
nerfällda trälucka och dess till beskådande utlagda föremål var disken.
Det kan icke bli fråga om att sekel efter sekel följa utvecklingen. Det är
icke heller nödvändigt, ty denna utveckling företer föga av betydande
förändringar eller märkliga drag — den stora omvälvningen kommer först under
vår tid, som vi redan ha påpekat. Långt efter det man lärt att i stället för
den skiljande husmuren ha en skiljande disk inne i lokalen, långt efter det
man erfarit de stora fördelarna av en sådan anordning fanns det i städerna
gott om butiker av den medeltida typen med det öppna vindögat ut åt gatan.
Att eljest apoteken spelat en viss roll för uppkomsten av en verklig
butikskultur här i landet torde vara säkert. De första apotekarna hos oss voro
tyskar. De kommo in under i6co-talets början och mitt, de förde med sig
helt nya idéer om en försäljningslokals anordning och inredning och de
omsatte även dessa nya idéer i verklighet. För deras mångahanda preparat i
burkar, flaskor och ståndglas krävdes reda och ett visst system som kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
