- Project Runeberg -  Sveriges Privata Företagare / 11. Västergötland /
41

(1939-1943) [MARC] With: Gösta Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sadelmakare- och tapetserareyrkena,
en historisk kavalkad

Av STIG CARLSON, ombudsman i Sveriges
Sadelmakare-och Tapetseraremästares Riksförbund

Att skriva sadelmakare- och tapetserareyrkenas historia är förenat med
stora svårigheter. Hittills har icke tillräckligt vetenskapligt och historiskt
material frambragts, för att man skall få en bakgrund till deras faktiska
utveckling. Man kan visserligen använda sig av den rent historiska
indelningsgrunden, som man är van vid från Odhners historia, men denna är
icke tillfredsställande, icke minst beroende på skrånas egenartade
utveckling och särställning i det svenska samhället. När det gäller sadelmakeriet
skulle man kunna tänka sig sadelns utveckling som normgivande för de olika
epokerna. Inom tapetserareyrket skulle man kunna lägga bostadens,
framförallt heminredningens utveckling som grund. Det är dock vanskligt att
med det ringa historiska material, som nu står till förfogande, våga sig på
ett sådant experiment. Denna översikt över yrkena blir därför ett kåseri
om deras utveckling, framför allt kanske om männen, mästarna, gesällerna
och lärlingarna bakom skeendet. Man erinrar sig i detta sammanhang
Geijers ord: »Vad är det som sker bakom det som synes ske?» Kanske kan
vi i någon mån få svar på den frågan genom att granska de historiska
händelser och fakta, som stå oss till buds.

Att här gå in på hantverkets begrepp skulle fera oss alltför långt vid
sidan om ämnet. Vi skola emellertid i någon mån göra klart för oss vad
hantverket var och vilken ställning det intog i Norden vid vår tideräknings
början och under vikingatiden. Arbetet såsom sådant var något främmande
för de gamla nordborna. Det var husets kvinnor och barn samt manliga
underlydanden, som fick sköta jordbruket. De nödvändiga redskapen
härför tillverkade man själv, vad därutöver var erhöll man genom byteshandel.
De resande köpmännen medförde ädla metaller, kläde m. m. Germanerna
gåvo härför i utbyte bärnsten, djurhudar och slavar, som de tagit vid sina
härnadståg i öster och västerled.

Ju längre vikingarna sträckte sina färder och kommo i kontakt med andra
folks kultur, seder och bruk, ju tätare de främmande handelsmännens besök

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spf/vg/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free