Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
Sveriges Privata Föret a g ar e
kläders som skodons förfärdigande fullt övertygad om, att nämnda maskiner
hafva inbringat mera åt upfinnaren för dess exponerande åt nyfikenheten
än åt dem, som trott sig dermed göra sig fördelar uti sina yrken.» Så tedde
sig symaskinen för en konservativ hantverkare när den först uppträdde
och så litet anade folk i allmänhet om maskinteknikens framtida möjligheter.
Det amerikanska inbördeskriget 1861—1865 hade en avgörande inverkan
på skoindustrins utveckling. Nåtlingsmaskinen, durksymaskinen och
pliggmaskinen hade utvecklats så långt att de voro användbara. Kriget
medförde ett stegrat behov av skodon och många skomakare mobiliserades, så
att brist på arbetskraft uppstod. Detta underlättade skoindustrins
framträdande, ty de pliggade och durksydda skor, som först gjordes voro mycket
klumpiga och ofullkomliga och skulle ha varit svåra att sälja, om efterfrågan
varit mindre.
Att fästa skobottnen med stift eller pligg uppkom i Förenta Staterna
omkring 1810—1815. Först stiftades skorna med järnstift, sedan övergick man
till pligg av trä. Denna senare metod kom till Tyskland 1838 och till
Sverige på 1840-talet. En användbar pliggmaskin uppfanns i Förenta Staterna
1851 och pliggade skor — tyskskor — som de ibland kallades, brukades
allmänt i Sverige från 1850-talet och framåt. Att skruva fast sulan på skor
tillhör samma metod. Både pliggning och skruvning utfördes här i landet
på maskin från 1880-talet.
Att durksy skor förekom ibland på 1700-talet. Durksymaskinen
uppfanns 1858 av amerikanaren Lyman Reed Blake, drevs med fotkraft och
kom till användning 1862. Till Sverige kom den ett 10-tal år senare.
Med dessa maskiner fanns det möjlighet för skofabrikerna att utveckla
sig. Under 1870- och 1880-talen tillkom så maskiner för tillverkning av
rand-sydda skor och därmed funnos alla förutsättningar för skoindustrins
fortsatta utveckling.
Sveriges första skofabrik var A. F. Carlssons i Vänersborg. Den hade
börjat som handskomakeri år 1863 och 10 år senare anskaffades de första
skomaskinerna, men ganska mycket gjordes fortfarande för hand. Den
viktigaste maskinen var McKay- eller durksymaskinen, varmed skosulorna
syddes fast tvärsigenom bindsula, ovanläder och yttersula. Utom denna
maskin fanns det vals-, spalt- och stansmaskiner jämte en del andra
hjälpmaskiner. År 1865 hade en nåtlingsmaskin anskaffats. Med denna maskin
syddes överdelen av skorna och den kom även under 1870-talet i allmänt
bruk hos de flesta skomakarna i landet. Från och med år 1873 hade alltså
den mekaniska skotillverkningen vunnit insteg i Sverige.
Det förekom också en del misslyckade försök att grunda skofabriker. Så
var fallet med C. E. Svanberg i Jönköping. Han försökte få i gång en sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
