Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Sveriges Privata Föret a g ar e
Träskon och trätoffeln hade sitt egentliga utbredningsområde i Skåne,
Halland, Småland och Blekinge, alltså i de landskap, som tidigare hört till
Danmark. Den har också använts av vallonsmederna vid järnbruken i
mellersta Sverige. Numera brukas den som arbetsskodon inom yrken, som ha
sitt arbete förlagt till heta eller våta arbetsplatser, såsom till exempel gjutare
eller mejerister. Sedan några år har damer nyttjat träskon och träbottnade
sandaler som modeskor och de ha förekommit i bjärta färger och inte utan
anspråk på en viss elegans.
Området där den becksömsydda skon brukats, har sträckt sig från
Småland till mellersta Norrland. I Skåne torde dessa skodon inte ha begagnats
i någon större utsträckning. Det är särskilt i mellersta Sverige, i Dalarne,
Västmanland och Värmland som dessa fotbeklädnader förfärdigats och
brukats. Nävern var billig och isolerade mot värme och köld, skorna voro
relativt lätta att göra, bastanta och vattentäta. De kallades svenskskor eller
svenskskostövlar och förfärdigades åtminstone sedan 1700-talets början av
svenskskomakare på landet och av skoflickare i en del städer.
I en betydande del av Norrland har lappjäxan brukats. I vintertid har
den också som ytterskodon eller skidsko nyttjats långt ned i Svealand.
Lapp- eller blötpjäxan, som den kallas i Norrland, har sula och ovanläder
format i ett stycke, är försedd med pjäxbit och skaft och hör till de arktiska
skoformerna. Eskimåer, tunguser, samojeder och andra i nordliga trakter
boende folk bruka liknande fotbeklädnader. Även den indianska mockasinen
har drag som påminner om lappjäxan.
Det svenska skomodet företedde alltså stora variationer innan de moderna
kommunikationerna började sin nivellerande inverkan.
Vill man betrakta den svenska skotillverkningen av i dag med ledning
av 1931 års företagsräkning, som är den sista allmänna räkningen av svensk
industri och svenskt hantverk, så tillverkas träskor och trätofflor av 741
företag i huvudsak förlagda till södra Sverige. En del av dessa äro
läst-fabriker, men även dessa tillverka numera träbottnar för skor och sandaler.
Dessa företag ha 712 ägare eller företagsledare och i runt tal 700 arbetare
och anställda.
Den egentliga skotillverkningen av läderskor är enligt 1931 års
företagsräkning förlagd till 322 fabriker med 411 ägare och företagsledare. Värdet
av producerade skodon uppgick till 78 miljoner kronor och arbetarnas antal
till 9.041. Enligt andra beräkningar uppgick skofabrikernas antal till 231.
Utom den vanliga tillverkningen av herr-, dam- och barnskodon är
skofabrikationen i någon mån specialiserad, men dock icke i tillräcklig grad.
Vanligast är att en del småfabriker specialisera sig på tofflor, vändsydda
skor och sandaler. De norrländska pjäxorna tillverkas så till exempel i Råneå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
