Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marknader i j or na tider
83
sina högtider till marknader, som ursprungligen uppstått på hedniska
offerplatser.
Kyrkan bidrog att skapa marknader genom sina kyrkofester. S. k. mässor
höllos i Sverige såväl i städerna som på landet i anknytning till firandet
av minnet av kyrkornas skyddspatroner. Sådana marknader beskyddades
särskilt. Brott under dem bestraffades strängare än under andra.
Att fixera tidpunkten för våra marknaders början under medeltiden är
ogörligt. Privilegierna gällde oftast marknader, som redan länge existerat.
Annorlunda under nyare tid, då marknader t. ex. ofta uppkommo vid
grundandet av städer.
Uppgifter rörande marknadsterminer återfinnas i de fr. o. m. 1600-talets
början regelbundet utkommande almanackorna. Men dessa uppgifter voro
ofta otillförlitliga. År 1766 ålades därför landshövdingarna, att till
vetenskapsakademien, som övertagit utgivningen av almanackor, insända
uppgifter om marknadsterminer.
Städernas marknader voro dels allmänna eller fria, dels enskilda.
Frimarknaderna stodo öppna att besöka för vem som helst, såväl för inländska
som utländska köpmän, menig allmoge m. fi. De enskilda kunde blott
besökas av andra städers borgare. På dem skulle framför allt handeln mellan
den egna stadens borgare och den omkringboende allmogen äga rum.
Under loppet av 15- och 1600-talen sökte städerna reducera antalet
frimarknader och öka antalet enskilda. Vid 1689 års riksdag beslöts, att i
varje uppstad skulle endast hållas en frimarknad.
Man sökte få slut på lantmarknader. År 1531 beslöts, att alla olagliga
marknader skulle avskaffas. Kommerskollegium intog en avvisande hållning
mot lantmarknader, men dessa levde dock trots allt kvar. Så fanns t. ex.
år 1775 ej mindre än 150 sådana.»
I äldre tider var det ej ovanligt varken här hemma eller i utlandet att
vintermarknader avhöllos på isen, där sjöar och vattendrag funnos. Det
var huvudsakligast under 1500-talet sådana marknader förekommo. Härom
skriver Lars Levander i sin intressanta bok »Landsväg, krog och marknad»
(Sthlm 1935) bl. a.: »Dylika marknader på isen voro kända även från
andra länder. Så t. ex. hölls marknad i London på Thamesflodens is bl. a.
åren 1607, 1608 och 1620, men allra ståtligast var ismarknaden år 1684,
då Thames var frusen från 6 januari till den 9 februari. Långa rader av
marknadsstånd voro då uppbyggda på flodens is tillika med matbodar, invid
vilka oxar stektes hela.
Det vanligaste var emellertid, att marknaden hölls på en grässlätt eller
en hed med lämpligt läge och framförallt med tillräcklig storlek. Ty det
var inte litet utrymme, som krävdes av det gamla marknadslivet; så t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
