Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Sveriges Privata Föret a g ar e
överfall vanliga. Ej minst Onsjö marknad var illa känd för sina slagsmål
och stöldhistorier. På stadsmarknaderna gick det i allmänhet lugnare till.
Vid marknaderna fanns alltid gott om s. k. kaffekäringar. Dessa grävde
hålor i marken, i vilka de eldade och kokte kaffe som de sålde. Och så
såldes givetvis brännvin.
På Vedums marknader hade oordning med slagsmål och fylleri fått sådan
omfattning, att en kungörelse från K. B. kom till Vedum för att uppläsas i
kyrkan med förbud för marknaden. »Vedums marknad får ej hållas», stod
det i den. Gästgivaren på platsen fick den av någon anledning om hand,
och han, som hade största intresset av att marknaden hölls, skrapade bort
ordet »ej».
När prästen sedan uppläste kungörelsen i kyrkan sade han: »Det ser
ut som om det stått något mera här, men nu står det ej». Emellertid kom
historien ut, men som blott ett vittne fanns till gästgivarens tilltag, hans
hushållerska, och han gjorde henne jävig genom att hastigt och lustigt gifta
sig med henne, kom man ingen väg med honom vid tinget.
Många andra berättelser från dessa marknader har Joh. Andersson haft
att förtälja, men utrymmet tillåter ej dess återgivande.
Hur det gick till på Tomasmässan i Falköping i mitten av 1800-talet
skildrar Assar Blomberg efter en berättelse av Sven Joh. Malm i Äggatorp,
V. Kleva. (U. B. U. 2981: 3).
»Tomasmässan, som hölls strax före jul, var en riktig stormarknad, och
besöktes av mycket folk. På torget kunde man få köpa ljuskronor av bläck,
tillverkade av stadens bläckslagare, julljus, gubbar, tuppar och grisar av
pepparkaksdeg, karameller m. m. Så fanns det — liksom på alla marknader
under den tiden — komediantspelare och gycklare av diverse slag. Det var
gubbar, som sjöngo visor och som hade en liten apa, vilken åt vetebröd,
som hon fick av marknadsbesökare. Så var det »Lyckans stjärna», (en
vattenfylld butelj med en liten gubbe i, vilken vid tryck på korken åkte upp
och ned i buteljen), där man för 6 skilling kunde få veta sitt framtida öde
o. s. v.»
Om en egendomlig sed i Vartofta härad, som stod i förbindelse med de
s. k. Thomasmässomarknaderna, berättar J. Möller i Korsberga (U. B. U.
1310: x). Han skriver: »Tomasdagen var alltid bruket att någon eller några
av familjens medlemmar besökte Tomasmässemarten i närmaste stad. Såsom
lagstadgad uppsägningsdag skulle råttor och ohyra då uppsägas. Detta
tillgick sålunda att husfadern, innan solen gick upp om morgonen, gick med en
klubba och slog i husens vrår och vinklar sägande: »Härut, härut råtter å
möss, härut, härut lopper å löss».
Hur det gick till på »marten» i Kungslena berättar Herman Moberg i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
