Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Sveriges Privata Föret a g ar e
betydande handel, och dessutom fanns där en smyghandel, som inte heller
var alldeles betydelselös. Ur dessa förhållanden uppstod alltså den senare
så viktiga köpenskap, som plägar benämnas gårdfarihandel. Dennas
utveckling är på det närmaste förknippad med hemindustriens, ty
gårdfarihand-larna, knallarna, hade just dessa hemslöjdsalster till förnämsta saluprodukt.
De kringvandrande försäljarna fick sitt gängse namn, fataknallar eller
skålknallar. av de träskålar m. m., som de saluförde. Vad beteckningen i övrigt
angår, tyder man mera populärt dess urspung genom sambandet med ordet
knalla i betydelsen gå, vandra; gårdfarihandlarna gick ju omkring,
knallade med sina handelsvaror. Fackvetenskapen är dock mer benägen att
härleda ordet ur ortnamnet Knallebygden, som enligt en lärd källa icke uppkallats
så . efter knallarna, utan som tvärt om givit knallarna deras namn,
Knallebygden betyder ungefär »höglandsbygden», den bergiga trakten; invånarna
i Knallebygden kallades därefter kort och gott knallar, och det utmärkande
för de flesta Knallebygdsbor var, att de gick omkring med handel. Så kom
ordet knalle att bli liktydigt med gårdfarihandlare från Västergötland, eller
närmare bestämt Sjuhäradsbygden.
Sambandet mellan allmogehandelns och allmogeslöjdens utveckling har redan
påpekats; för att förklara den förstnämnda, måste man veta något om den
senare. — Hemslöjden i vårt land är urgammal, men endast inom
självhushållningens ram. Tillverkning av hemslöjdsalster inom de sju häraderna
som binäring uppstod, då det visade sig, att jordbruket här icke kunde ge
folket dess bärgning. Dels täcks nämligen detta område i stor utsträckning
av skog, dels är jordmånen icke den allra bästa, och dels är slutligen de
klimatiska förhållandena ej gynnsamma för framgångsrikt åkerbruk. Här
förelåg alltså det nationalekonomiska problemet att i en karg natur skaffa
varaktigt levebröd till en överbefolkad bygd, och befolkningen blev hänvisad
till att på annat sätt än genom enbart jordbruk söka sin utkomst. Detta är
en av de viktigaste orsakerna till uppkomsten av den västgötska hemslöjden.
Framför allt i södra Västergötland har därför, sedan snart sagt urminnes
tider, allehanda slöjder och hantverk utöver hemmabehovet drivits, och denna
bygd blev också utgångspunkten för knallarnas många och långa
handelsfärder runt hela landet. Sjuhäringarnas handaslöjd och handel är omnämnd
så tidigt som i de norska kungasagorna, och även i den gamla Västgötalagen
från 12 00-talet finns några ord, som uppenbarligen syftar på
handelsverksamheten.
Marks härad var sålunda sedan gammalt centrum för tillverkningen av
linnevävnader. Och Sjuhäradsbygdens rika bestånd av det för tillverkningen
av träkärl och dylikt synnerligen lämpliga ek- och bokvirket är en viktig,
naturlig förutsättning för den träslöjd i hemmen, som blivit så berömd, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
