Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
av Ålleberg. Denna åsikt finner stöd hos Linné i hans »Wästgötaresa» och
synes även vunnit hävd i folktraditionen.
Falköping fick sannolikt — ehuru dessa förkommit — sina första
stadsprivilegier under medeltiden, något som vissa ändringar, tillägg och
bekräftelser av tidigare, nu förkomna brev tydligt ge vid handen.
Staden skövlades och brändes av danskarna år 1566. Sedermera har den
utsatts för förhärjande eldsvådor, bland annat år 1769, då den blev så gott
som en enda ruinhög.
Staden har en kyrka, som härstammar från slutet av noo-talet och enligt
ett påvligt avlatsbrev av 1292 invigdes åt Olof den Helige. Den är byggd
i romansk stil med viss gotisk påverkan. Tornet är tydligen uppfört i
försvarsändamål, varom talrika märken efter kulor nogsamt bära vittne —
sannolikt dystra minnen från nordiska sjuårskriget, då staden härjades och
brändes av Daniel Rantzau. Ännu en sak, som talar för att tornet
ursprungligen avsetts till försvar, är, att det ej från början haft ingång utifrån utan
endast från kyrkans långhus samt heller inga ljudöppningar för klockorna,
och troligen ha heller inga klockor någonsin funnits i den gamla kyrkan.
Kyrkan har flera gånger varit föremål för omfattande
restaureringsarbeten, bland annat vid mitten av 1800-talet, då man sänkte tornet med
flera meter. Det har dock sedermera återfått sin ursprungliga höjd. En
ny omfattande restaurering har kyrkan genomgått i senare tid, år 1926.
På Stortorget i den gamla staden uppfördes år 1931 en brunn, vartill
Ivar Tengbom gjort ritningen. Torget ståtar ytterligare med ett monument,
en skulptur av Ansgar Almqvist föreställande »Venus uppstiger ur badet».
Av mera betydande byggnader i gamla staden äro rådhuset, uppfört 1911,
lasarettet 1895, samrealskolan 1911, nya folkskolan 1900, epidemisjukhuset
1925, samt sparbanken 1928.
De båda stadsdelarna Falköping och Falköping-Ranten sammanbindas
av den utomordentligt vackra och välvårdade Stadsparken. Här finner man
i skuggan av lummiga träd den beryktade gånggriften Kyrkerör. En annan
märklig gånggrift finnes inom en plantering vid Schéelegatan i Falköping.
Stadens huvudgata, St. Olofsgatan, genomskär i en lång linje de båda
stadsdelarna.
Ranten delas av järnvägen i egentliga Ranten och Mössebergsområdet,
på vars skogklädda sluttningar Mössebergs vattenkuranstalt och
vintersanatorium äro belägna.
Falköping är alltjämt en viktig knutpunkt för vår samfärdsel. Här mötas
flera järnvägslinjer, såsom Stockholm—Göteborg, Falköping—Nässjö,
Falköping—Halmstad. Staden har två stationer, Falköping och
Falköping-Ranten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
