Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mariestad.
På högra stranden av Tidan vid dess utlopp i Vänern ligger Mariestad.
Det var hertig Karl, som gav upphovet till denna stadsbildning, och han
uppkallade den efter sin första gemål, Maria av Pfalz. Grundandet ägde rum
1583 och avsåg främst att skaffa en ny stad och hamn åt Karls hertigdöme,
varigenom allmogen skulle slippa resa utanför gränserna till Lidköping,
Skara eller Skövde, när de i affärssyfte måste söka sig in till en stad.
Elva år tidigare hade hertigen utlovat privilegier åt Ullervad, som ligger
en halvmil uppåt Tidan, men sedermera kom han underfund med, att en
bättre hamn kunde anläggas vid själva utloppet, och detta blev utslagsgivande
för beslutet. Hertigen ägde även här en egendom, Tunaholms kungsgård,
av vars mark han upplät det första stadsområdet. Under religionsstriderna
med Johan III instiftade hertig Karl en superintendentbefattning i Ullervad,
vars förste innehavare, Jesperus Marci, efter tre år (1584) flyttade till
Mariestad, som sedan i sextio år var det nya stiftets medelpunkt. En domkyrka
byggdes 1593—1619, och denna tjänstgör alltjämt som stadskyrka. Dess
inre är synnerligen tilltalande såväl i färg som form, och det höga, spetsiga
tornet är synligt vida omkring.
Vid mitten av 1700-talet avlade Carl von Linné ett besök i Mariestad,
och han anser detta vara en »behagelig» plats med raka och ljusa gator samt
täcka hus. Redan år 1693 hade hela den söder om kyrkan belägna
bebyggelsen härjats av en svår brand, och även kyrkan blev illa åtgången, men
man hade omedelbart satt igång återuppbyggnadsarbetet, och därvid sökte
man tillgodogöra sig erfarenheterna från olyckan, vilket till en del torde vara
orsaken till blomsterkonungens goda betyg åt staden.
På 1850-talet vidtogs en ändring i den 1693 uppgjorda stadsplanen, och
i samband därmed tillkom Nya Torget. 1895 härjades staden av en ny
eldsvåda, varvid de flesta kvarteren mellan Kungs- och
Komministergatorna ödelades. Efter denna olycka anlades Esplanaden mellan Nya Torget
och Fisktorget såsom ett brandskydd, och samtidigt fattade man beslut om,
att de centrala delarna av Mariestad endast skulle få bebyggas med stenhus.
Detta har sedan givit staden dess särprägel, och det är numera praktiskt
taget endast i stadsdelen Kungsträdgården, som man finner någon äldre
bebyggelse.
Hertig Karls ursprungliga tanke var, att Mariestad skulle bliva ett centrum
för handel och sjöfart, men denna hans plan syntes nära nog omöjlig att
realisera. Invånarna fingo livnära sig på åkerbruk och en smula boskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
