Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
land. Ej mindre än sju kilogram rent guld i tackor och ringar påträffades
vid grävning, och det synes troligt, att detta var en gammal tempelskatt. Den
första kristna kyrkan var som bekant alltid mån om, att tillvarataga resterna
av hednisk tro och hedniskt offrande, och detta torde vara förklaringen till,
att den gamla offerkällan knöts till helgonminnet. Liknande företeelser finna
vi även i Sigtuna och Gamla Upsala, där hedniska offerkällor signades för
den nya tron.
I redogörelsen för sin resa i Västergötland skriver Carl von Linné, att
Skövde är »en mycket liten fläck» med små hus och oregelbundna gator.
Staden ökade emellertid mer och mer i betydelse. Det var främst den
marknad, som hölls i samband med Elinsmässan, som bidrog till detta. Köpenskap
och hantverk fick nämligen därigenom en allt större blomstring, och detta i
sin tur medförde en starkare inflyttning till staden.
Första gången Skövde nämnes såsom stad är 1413, men det dröjde ända
till 1526, innan den fick sina första stadsrättigheter. Först in på 1800-talet
kan man tala om ett stadssamhälle i egentlig bemärkelse. Invånarantalet
var sålunda 1805 endast 447 personer, men hade 1880 stigit till 3.308.
Orsaken till denna snabba ökning var den, att västra stambanan 1859 drogs fram
genom staden, som därigenom äntligen fick sina kommunikationer ordnade,
varigenom den enskilda företagsamheten väsentligt kunde utöka sitt
avsättningsområde. Från att ha varit den minsta staden i länet utvecklades Skövde
till att bliva den största.
Under åren 1870—1902 drevs en vattenkuranstalt i staden, vilken även
i sin mån bidrog till den allmänna moderniseringen. Vidare tillkom 1876
en järnvägsförbindelse med Karlsborg och 1904 den smalspåriga järnvägen
till Axvall. Ett omfattande nät av omnibuslinjer har på senare tid ytterligare
förbättrat Skövdes kommunikationer.
En förhärjande eldsvåda lade 1759 hela staden i aska, och det var endast
det s. k. Helénska huset vid Kyrkogatan, som kunde räddas undan lågorna.
Detta tjänstgör numera såsom hembygdsmuseum. Den nuvarande
bebyggelsen kännetecknas därför av det senare 1800-talets arkitektur och gör ett
ganska modernt intryck, även om man saknar minnesmärken, som anknyta
till den gamla traditionen. Icke heller kyrkan är i ursprungligt skick, utan
den har flera gånger ombyggts, bl. a. 1888, då den fick sin gotiska prägel,
och 1927, när den senast restaurerades. En portal återstår emellertid av
den ursprungliga på 11 oo-talet uppförda kyrkan.
Rådhuset byggdes omkring 1770 och restaurerades sedan 1853, men övriga
offentliga byggnader äro så gott som alla av ungt datum. Kanslihuset
byggdes sålunda 1917 efter ritningar av arkitekt P. Hallman, och nuvarande
läroverksbyggnaden tillkom 1930. Det gamla läroverkshuset inreddes i sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
