Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulricehamn.
Ulricehamn hette till år 1741 Bogesund, och detta namn nämnes flera
gånger redan under 1300-talet. Emellertid kan man först på 1400-talet
bestämt säga att orten fått stadsinstitutioner, ty då omnämnas borgmästare
och råd.
Staden, som fick sitt nuvarande namn efter Ulrika Eleonora d. y., är känd
från historien bl. a. genom Sten Sture d. y. strid mot danskarna, som ägde
rum på sjön Asundens is. Detta hände år 1520, och vid samma tillfälle
brändes staden av danskarna.
* Ulricehamn har under de följande århundradena gått mycket litet framåt
och det är först på 1900-talet, som staden börjat utveckla sig. Dess läge
är mycket vackert på en sluttning ned mot sjön Åsunden. Strax norr om
staden har Ätran sitt utlopp i sjön.
År 1788 härjades Ulricehamn av en svår eldsvåda, som lade större delen
av staden i aska, och den nuvarande bebyggelsen, som till största delen
består av tvåvåningshus, har uppförts efter denna brand.
Rådhuset, som ligger på Stora torget, byggdes på 1700-talet. Den delvis
medeltida kyrkan, vars takmålningar äro från 1688 och tornet och sakristian
från 1700-talet, har restaurerats vid flera tillfällen, senast 1931.
Ulricehamns sunda klimat har gjort staden till en förträfflig
rekreationsort, och sålunda finnes både vinter- och sommarsanatorium samt bad- och
kuranstalt. Staden har dessutom sjukhem och sjukstuga för kroniskt sjuka.
Även samrealskola och friluftsmuseum finnes.
Flera fabriksanläggningar hava uppförts och bland de förnämsta kunna
nämnas A.-B. Ulricehamns Yllefabrik, A.-B. Asundens Trikåfabrik, A.-B.
Claes Welander samt flera snickeri- och möbelfabriker.
Ulricehamn bildar tillsammans med Timmele, Brunn och Vist ett pastorat
i Redvägs kontrakt av Skara stift.
År 1935 hade staden 4,377 invånare, och 1941 hade denna siffra stigit till
6,382, trots att 1940 visade en minskning med 27 personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
