Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cirkeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CIRKELN
— Man får ta i betraktande omständigheterna, sade
min man på nytt.
— Omständigheterna! Det vet ni alla lika bra som
jag, att kärlek betyder skoningslöst uteslutande av alla
andra. Om min älskade bara lever, så får andras män
dö för mig. Det är deras hustrurs sak att sörja dem och
inte min. För resten ...
— Hildur, avbröt jag, var tyst, och låt vuxet folk
tala. Även jag var gripen av uppriktighetens demon.
I åratal hade jag oräkneliga gånger undertryckt lusten
att säga henne ord för ord det jag nu sagt: var tyst och
låt vuxet folk tala.
— Det förefaller mig, sade min man — herrarna
hade naturligtvis inte gått — som om det viktigaste
för Hanna vore inte Helgas känslor utan Edvards. Och
det finns inte i hela brevet skugga av anledning att
misstänka honom.
— Han telegraferade till henne, sade den obevekliga
Hildur. Varför telegraferade han till henne och inte
till oss andra? Det framgår att han telegraferade och
bad henne om brev. Jag kan nog ta reda på vad som
stod i telegrammet genom fröken Svenson på
telegrafstationen.
— Där ser du, Hanna, sade jag, vad du ställt till.
Du kanske störtar fröken Svenson i olycka.
— Jag tyckte jag måste veta sanningen, sade hon
hjälplöst.
— Varför? frågade jag.
— Jo, om Edvard skulle bli lyckligare med henne ...
— Det skulle du ha frågat Edvard om ... Men det
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
