Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNINGEN
modern ett fördolt tal liksom det mesta han sade. Hon
blir nog den sista, tänkte han. För kvinnorna har inget
kurage.
Han visste att smutstidningen i drottning Elisabeths
huvudstad offentliggjort en artikel om honom med
porträtt, där han framställdes syende i båge. Det skulle
vara en skymflig anspelning på hans framtid som
prinsgemål. I hans förflutna kunde inte ens denna
tidning finna något stoff till förlöjligande av hans
frun-timmcrsaktighet. Han hade under kriget verksamt
deltagit i upprätthållande av den stora hungerblockaden,
och kunde räkna sig hur många hundratusen döda som
helst till godo. Efter detta borde ju en karl fått vara
karl hela sitt liv, om någon rättvisa funnits. Men ehuru
klar över det öde som måste övergå varje ogift prins,
då han överskred den jungfruliga drottningens gränser,
avskräcktes han icke. Han hade en sällsynt och
dyrköpt egenskap: han var bortom vad folk sade eller
tyckte om honom. Han var den högmodiga man, vars
tillvaro drottning Elisabeth så tvärsäkert förnekat.
Redan den åttonde inträffade han med sina
föräldrar i den förstnämnda huvudstaden, före alla andra
anförvanter. Och drottningen måste själv fara ner och
ta emot honom vid stationen, hur bråttom hon än
hade med att prova kläder och läsa på ceremoniclet.
Det ville sig inte bättre än att hon inte kände igen
honom när han steg ur tåget. Än värre, hon begick
det oförlåtliga felet att inte genast fatta att detta måste
vara Edvard. Hon såg att han märkt hennes tvekan
och sade som det var: jag kände inte igen dig, du har
blivit så civil.
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
