- Project Runeberg -  Spinnerskan /
184

(1948) [MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DROTTNINGEN

graven. Den här visste ingenting om kvinnans sfär,
hade aldrig utifrån sugit i sig kvinnans oföränderliga
egenskaper, och var lyckligt okunnig om hennes
biologiska tragedi i sin friska strålande hälsa. Hon hade
vuxit upp glad och full av tillförsikt, beredd till allt.
När nu Edvard attackerade henne, försvarade hon sig
med sin hjärna solm en student under en tentamen. Hon
slog inte upp och ner ögonen, hon sade inte: snälla
Edvard, var inte elak, hon gjorde intet försök att leda
över hans intresse på sin hals eller sina ben.

Det som eggade honom vidare, var lusten att utröna
om hennes trygghet och frimodighet vilade i den
särskilda omständigheten, att hon hade ett rike. Därför
kapade han hennes ankarkätting och väntade på vad
som skulle ske.

— Du blir regent i morgon genom landets lagar,
sade han. Men dessa lagar är redan överåriga. Vad gör
du, om de ändras i nästa vecka och avsätter dig?

— Jag tror, att lagarna står bi, tills jag regerat så
länge, att jag kvalificerat mig att bli president i
republiken, sade hon. Det är åtminstone min lilla dröm.

Prins Edvard skrattade. Det var första gången hon
varseblivit den fantastiska effekten, då munterhet bröt
sig mot den stelnade smärtan i hans ansikte. Vad har
han upplevat? tänkte hon.

Hans ögon vilade forskande på henne. Det där med
presidentskapet kunde duga som svar, men fanns någon
mening och vilja bakom? Det är så lätt att säga vad
som helst.

Elisabeth var van att alla intresserade sig för henne,
det hörde liksom till Men de förutsatte massor av saker

184

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 10 23:08:49 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/spinner/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free