Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademisk idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKADEMISK IDROTT
universitetets murar. Varje student,
som inskrives vid ett universitet eller
college, måste de två första åren
deltaga i någon form av kroppsövningar.
Till hans förfogande stå de bästa
tänkbara idrottsanläggningar, finansierade
huvudsakligen genom inkomsterna från
de stora fotbollsmatcherna och
donationer av förutvarande studenter.
Som exempel på idrottsanläggningar vid ett
större universitet kunna anföras de vid Yale
University i New Haven. Anläggningarna
omfatta bl. a. en stor basebollplan med plats för
12 000 åskådare och en mindre för
»fresh-men», en friidrottsplats med läktare och
400 m bana och rak 200 m sträcka, 40
tennisbanor, en 96x48 m stor täckt hall med
lö-parbana och läktare, stall, poloplats, 10
fotbollsplaner, 7 andra spelplatser, en 18 håls
golfbana, gymnastik- och fäktsal samt
simhall. Därtill kommer ett stadion med plats
för 76 000 åskådare. Sammanlagt upptaga
anläggningarna en yta av 125 har.
Ledningen av utbildningen ligger i
händerna på en stab av lärare och
tränare (coach.es). De sistnämnda,
mestadels män med uteslutande praktiska
erfarenheter, äro högt betalda
(övertränarna i de större idrotterna ha t. ex.
betydligt högre lön än professorerna)
men tillhöra ej universitetets
lärarkollegium.
För att motverka att studenterna
missköta sina studier för idrottens
skull, ha vissa universitet infört som
praxis, att endast den, som
tillfredsställande följt undervisningen och
avlagt fastställda tentamina, äger rätt att
starta i universitetets tävlingar eller i
studentmästerskapen.
De flesta universitet försöka redan i
skolorna försäkra sig om de bästa
idrottsmännen, och dessa kunna sedan
vid universiteten komma i åtnjutande
av gratisplatser.
Den akademiska idrotten spelar i
U. S. A. en dominerande roll:
huvudparten av U. S. A:s aktiva i framför
allt fri idrott men även brottning äro
studenter. Även de bästa lagen i
amerikansk fotboll komma från
universiteten. -^-Förenta Staterna.
Många studerande övergå redan
under universitetstiden till professiona-
lismen i brottning, boxning, baseboU
eller fotboll för att därigenom finansiera
sina studier.
Det amerikanska inflytandet gör sig
starkt gällande i J a p a n, bl. a. i fråga
om valet av idrotter. De japanska
universiteten äro sålunda det enda ställe
utanför U. S. A., där baseboll spelas i
större utsträckning.
Vid Kinas största och modernaste
universitet, Tsing Hua i Peiping, som
underhålles av medel ur den
amerikanska Indemnity Fond (Kinas
skadeståndsbetalningar till U. S. A. för
boxar-upproret 1900), är sporten
obligatorisk med 2 timmar i veckan.
Diktaturstater med obligatorisk sport vid
sina högskolor.
I Tyskland voro universiteten
under 1600-talet fäktkonstens
högborgar. Främst gäller detta Jena, där den
berömda fäktardynastien Kreutzler från
1620 verkade som fürstlich-sächsische
privilegierte Fecht- und
Exerzitien-meister. Senare urartade fäktningen
för att i början av 1800-talet med
mensurens införande helt förlora
karaktären av idrott.
Om kroppsövningar i modern mening kan
man först tala, sedan turnén efter de
napoleonska krigen vunnit insteg vid
universiteten och trots starkt motstånd under hela
1800-talet (den drabbades tidvis t. o. m. av
förbud) blivit en viktig faktor i studentlivet.
Denna traditionella form av kroppsövning
verkade, jämte den starka organisatoriska
splittringen, i viss mån hämmande, när den
moderna sporten infördes vid universiteten.
Först på 1900-talet grundades ett antal
förbund, av vilka Akademischer Ruderbund
(gr. 1904) är det äldsta, och ej förrän 1921
fingo dessa en centralorganisation i Deutsches
Hochschulamt für Leibesübungen.
Under det att stat och myndigheter
förut intagit en likgiltig och i många
fall fientlig hållning till sporten,
präglades utvecklingen efter världskriget
av en växande insikt om
kroppsövningarnas betydelse för den
studerande ungdomen. Från sommaren 1925
inrättades vid alla universitet och
tekniska högskolor särskilda institutioner
med fast lärarpersonal.
På denna organisation bygger till
53 59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
