Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anatomi, av professor David Edv. Holmdahl - Musklerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANATOM I
(pl. 4, 5 och 10), som utgår från
skuldcr-bladskammen och nyckelbenet och som
fäster ett stycke ned på överarmens
sidoyta. Denna muskel är oumbärlig
bl. a. för armarnas lyftande utåt. Från
skulderbladets övre och undre ytor
(pl. 5 och 6 a) utgå muskler, som alla
fästa på smärre benutskott på
överarmsbenets övre ända. De komma
härigenom att ligga på axelledens kapsel
och förstärka denna bakåt, uppåt och
framåt samt påverka allsidigt
rörelserna i axelleden men liksom
deltamuskeln enbart i denna led.
Överarmens muskler
bilda framtill böjargruppen och baktill
sträckargruppen (pl. 4 och 5). Dessa
muskler utgå dels från skulderbladet
och dels från överarmen och fästa
framtill på strålbenet och
armbågsbenet men baktill endast på
armbågs-benets utskott. Deras viktigaste
funktioner äro böjning och sträckning i
arm-bågsleden, men de påverka samtidigt
rörelsen i axelleden. Den spolformiga,
tvåhövdade ar
mmuskeln(»bi-ceps») på armens framsida fäster på
strålbenet och kan därför också vrida
underarmen uppåt och utåt (s. k.
supi-nationsrörelse).
Underarmens muskler
bestå väsentligen i en inre och en yttre
muskelgrupp, som utgår från
överarmsbenets benutskott i närheten av
armbågsleden. Den inre gruppens
muskler (pl. 4) fästa dels på strålbenet
och vrida underarmen inåt och nedåt
(s. k. pronationsrörelse), dels på
flat-handssidan på mellanhandsben och
fingrarnas ben genom långa senor.
Den yttre gruppens muskler (pl. 5)
mynna även ut i långa senor, som på
handryggsidan fästa dels på
mellanhandsbenen och dels på fingrarnas ben
med en gemensam lång sena på
fingerryggarna.
Genom dessa muskler utföras
rörelserna i handled och fingrar. Den finare
gripfunktionen möjliggöres framför allt
genom tummens och lillfingrets egna
små muskler, tummuskel- och lill—
fingermuskelgrupperna (pl. 4), samt
smärre muskler mellan
mellanhandsbenen, mellanbensmusklerna (pl. 5),
som reglera tummens och de övriga
fingrarnas rörelser.
Benens muskler
ha liksom lederna och benen fått
sin särprägel hos människan genom
den upprätta kroppsställningen och
gången. Låret omslutes runtom av
kraftiga muskelmassor, som
sammanhållas av en väl utvecklad hylsformad
bindvävshinna, lårfascian. Dessa
muskler utgå dels från höftben och ryggrad
och fästa på lårbenet (påverka
höftledens ställning och rörelser), dels från
lårben och fästa på skenben och
vadben (påverka knäledens ställning och
rörelse) och dels från höftben och fästa
på skenben och vadben (påverka
ställning och rörelse i både höftled och
knäled).
Höftledens böj are och sträckare.
Den viktigaste böjaren i höftleden
utgår från ländryggraden och
höftbenets insida,
tarmbensländmus-k e 1 n, passerar under ljumskbandet
och fäster på lårbenets övre del (pl. 4,
6 a och b). Större delen av muskeln
ligger på detta sätt dold i bukhålans
bakre vägg.
Den viktigaste sträckaren i
höftleden är den kraftiga, ytligt liggande
stora sätesmuskeln (pl. 5, 8),
som, utgående från korsben och
höftben, fäster på bakre ytan av lårbenets
övre yttre del samt på en förstärkt
sidodel av den bindvävshylsa, som
omsluter lårmuskulaturen, lårfascian. Den
horisontella sätesfåran korsar muskeln
i dess nedre del. Denna kraftiga
muskel är av största betydelse för den
upprätta gången.
Lårets muskler.
De kraftiga musklerna på lårets
framsida äro väsentligen knästräckare.
De bestå av fyra muskler, den f y
r-hövdade lårmuskeln, av vilka
en utgår från höftbenet framför
höftleden, den raka lårmuskeln, som därför
157
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
