Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andjakt, av överste Bertil Burén och professor Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AND JAKT
Andjakt i den gamla goda tiden.
Skytte på kvällssträcket är god sport.
Den i Sverige mest omtyckta formen
för andjakt torde vara skytte på
kvällssträcket, då änderna flyga upp
mot sädesfälten på höstkvällarna. Man
vinner på att i förväg studera, huru
och när änderna komma, var de slå
o. s. v. Under dagen ordnas ett skydd
i något dike, bakom en buske eller
sädesskyl, varefter man intar sin plats
i god tid före solnedgången, helst
medförande en god apporterhund. Komma
änderna många tillsammans, väljer
man som mål en bestämd and och
undviker noga att skjuta mitt i
flocken, ty i halvmörkret ser man ej, om
flera bli träffade, och kan ej följa ev.
skadskjutna med blicken. Nedskjuten
and bör genast hämtas, ty är den blott
vingskjuten, förloras den lätt, även om
man har hund.
I stora vassrika sjöar kan ett sådant
drag- eller sträckskytte även ske från
båt, som döljes i någon udde av vassen
eller enstaka rugge, då änderna på
kvällen alltid äro mycket i rörelse och
byta plats flera gånger, innan de bege
sig upp på åkrarna.
Andjägarens minnesregler.
Andjakt i större jaktpartier kräver
lugna och vana jägare, om olyckshän-
187
delser och olämpliga skott skola
undvikas. Man bör iakttaga:
Att ej skjuta på simmande fåglar,
såvida det ej kan misstänkas, att det
gäller vingskjutna, som simmande söka
undkomma. Stundom kan tillstånd
givas av jaktledaren att skjuta s. k.
ruggdrakar, d. v. s. hanar (drakar),
vilkas vingpennor efter Tuggningen
ännu ej vuxit ut.
Att ej skjuta på flygande fåglar,
vilka kunna befaras falla i så tät vass
eller i sådant gungfly, att de ej kunna
hämtas, samt ej heller skjuta från land
på fåglar över eller i vattnet, med
mindre man vet sig kunna hämta in
dem.
Att vid drevjakt aldrig skjuta på
änder, som flyga lågt över vassen (bild
sp. 190). Den, som går i land, får
alltså endast skjuta låga skott inåt
land och den, som sitter i båt, utåt
sjön. Eljest löpa jaktkamrater,
drevkarlar och hundar ständig risk.
Att observera den and man skjutit
på, så att man dels lägger noga märke
till platsen, där den faller, dels vet,
om den endast är vingskjuten, vilket
synes därav, att den faller med
sträckt hals. I senare fallet kan en
snabbtänkt och god skytt hinna med
181 187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
