Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrée, Gösta - Andrée, S. A., av professor H. N. Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRÉE, S. A.
derna bakom ryggen och draga i
skärmen lyckades han till sist få ut den.
Mest känd är
Andree genom sin ->
Afrikaflygning 1929.
Med ett
Cirrus-Mothplan »Sandvik» (uppkallat efter
Sandvikens J
ern-verks A.-B., som
bekostade färden)
startade han 12
sept. från
Barkar-by och flög över Europa till
Tripolis, därefter längs Nordafrikas kust
till Abukir i Egypten och sedan över
ö. Afrika till Kapstaden, dit han
anlände 24 okt. Den omkr. 15 000 km
långa sträckan tillryggalades i 26
dagsetapper, varierande mellan 200 och
1 700 km, med 2 till 13 Va timmars
flygning. Totala flygtiden var 133’ 20m.
Återfärden måste efter många
motigheter avbrytas i Tripolis.
Andrée har beskrivit sin flygning i
»Sandviks flygning till Kap» (1930). H. M.
ANDRÉE, S. A.
Av professor H. N. Pallin.
»Hans minne kommer att leva genom
århundraden, omgivet av
äventyrssagornas poesi.» Umberto N obile.
Salomon August Andrée,
överingenjör vid Patentbyrån, polarfarare, en av
luftseglingens främsta, föddes 18 okt.
1854 i Gränna och dog i okt. (troligen)
1897 på Vitön i Norra ishavet.
Redan när Andrée två år efter
avgångsexamen från Tekniska Högskolan
som 22-årig företog en resa till U.S.A.,
väckte hans studier av passadvindarna
hos honom ett intresse för luftsegling,
som sedan aldrig upphörde. Först efter
återkomsten till Sverige fick han dock
tillfälle att göra ballongfärder, och
1893 skaffade han sig en egen ballong
(»Svea»), med vilken han utförde ett
stort antal undersökningar i de högre
luftlagren. Bl. a. företog han 19 okt.
1893 en äventyrlig färd från Stockholm
över Ålands hav till finska skärgården
och 29 nov. året därpå en färd från
Göteborg till Gotland på 33/4 tim.
Hur polarfärden kom till stånd.
Uppslaget till en polarfärd i ballong
fick han redan under den svenska
Spetsbergsexpeditionen 1882—83, vars
vetenskapliga stab han tillhörde. När
han 1895 inför Vetenskapsakademien
framlade sin plan, ansågs han vara sin
tids främste vetenskaplige luftseglare.
Han hade gjort 11 uppstigningar i
ballong före polarflygningen, och denna
blev alltså hans tolfte och sista
flygning. Polarballongen »Örnen» och den
utrustning, som medfördes i denna,
voro resultaten av hans sakkunniga,
målmedvetna och noggranna studier
under 20 år. De väcka än i dag
beundran och erkännande.
»Örnen» på Spetsbergen.
Enligt Andrées plan skulle
ballongfärden mot nordpolen äga rum från
norra Spetsbergen 1896 med start från
ett där uppfört ballonghus, som kunde
hastigt rivas och släppa ut ballongen
vid inträffande sydlig vind. Ballongen,
som var tillverkad av H. Lachambre i
Paris, hade en volym av 4 500 kbm och
beräknades kunna flyta i luften 2—3
veckor. Man hade då ännu ingen
erfarenhet om den nedtyngande inverkan,
som avsättningen av fuktighet på
ballonghöljet kan ha i polartrakterna och
som i hög grad försvårar luftfärder där.
I ballongfärden skulle utom Andrée
deltaga dr Nils Ekholm och fil. kand.
Nils Strindberg. De inskeppade sig i
juni 1896 med ballong och utrustning
på kanonbåten »Svensksund» och
lastångaren »Virgo» till Spetsbergen, där
de i Virgo hamn uppförde ballonghus,
gasverk m. m. På grund av
ogynnsamma vindar måste dock expeditionen
detta år fara tillbaka till Sverige utan
att ha kunnat sätta sin plan i verket.
Året därpå återvände Andrée till
Spetsbergen med »Svensksund» och
lyckades då bättre. Han hade under
mellantiden låtit förstora ballongen, så
195
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
