Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrée, S. A., av professor H. N. Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRÉE, S. A.
att dess rymd ökats till 4 800 kbm,
samt ytterligare förbättrat sin
utrustning. Ekholm hade nu dragit sig
tillbaka och ersattes av civilingenjören K.
Frænkel.
11 juli lyfte de tre männen med
»Örnen» från Virgo hamn på en av de
djärvaste upptäcktsfärder historien
känner och försvunno i n. n. ö. riktning
ur de kvarvarandes åsyn.
Polarvärlden hade fått ännu en gåta.
Andrée hade lyckats bibringa sina
föregående ballonger en viss styrbarhet
med hjälp av släplinor och segel, och
även »Örnen» var försedd med sådana
anordningar. Vid starten förlorade dock
ballongen en stor del av släplinorna,
vilket betraktades som en ödesdiger
händelse, ehuru det senare visade sig,
att det ej menligt inverkade på färden.
I en duvpost, avsänd till Aftonbladet
46 timmar efter starten, meddelade
Andrée, att ballongen befann sig
välbe-hållen på 82° 2’n. br. och 150° 5’ö. lgd
med god fart åt ö. s. ö. Några flytbojar,
medförande korta meddelanden från
expeditionen, påträffades under de
närmaste åren (en boj upphittades så sent
som 1937), utan att de likväl kunde
lämna några närmare upplysningar om
Andréemännens slutliga öde.
Efterforskningar, som företogos åt olika håll
under några år efter ballongfärden,
kunde ej heller bidraga till gåtans
lösning.
Av dessa företag hade den av
professor A. G. Nathorst ledda
expeditionen med »Antarctic» landstigit på
Vitöns västra tundra, öster om
Spetsbergen, 19 aug. 1898, men av insättande
drivis tvingats att efter endast några
timmars uppehåll på ön åter inskeppa
sig utan att ana, hur nära de varit
skådeplatsen för Andrée-expeditionens
undergång.
Gåtans lösning — Vitölägrets upptäckt.
En av norrmannen dr Gunnar Horn
ledd vetenskaplig expedition upptäckte
vid en landstigning 6 aug. 1930
Andrée-expeditionens dödsläger på Vitön. Nya
S. A. Andrée.
fynd gjordes på samma plats 5—8 sept.
av en för ändamålet av Dagens
Nyheter utsänd expedition med
redaktör Knut Stubbendorff som ledare.
Upptäckten utvecklade sig till en av
de största världssensationerna i vår
tid. De tre männens återfunna
kvarlevor återfördes till fosterlandet med
samma »Svensksund», som fört dem
upp till Spetsbergen ett tredjedels sekel
tidigare.
Hela den utrustning de medfört till
Vitön jämte deras antecknings- och
dagböcker räddades, ehuru delvis i
starkt skadat skick. Av detta material
kan deras polarfärd numera i alla
detaljer följas utom beträffande den
slutliga katastrofen, som till en del
ännu är höljd i dunkel.
Två månaders marsch över isvidderna.
Andrées ballongfärd mot polen
varade i 65 tim. och 33 min. och var den
till tiden längsta färd med luftballong,
som dittills (-KBallongsegling, sp. 611
■—612) ägt rum. Även den isvandring
de tre männen därefter fingo göra,
innan de slutligen nådde fast mark på
195
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
