Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankarutrustning, af kommendörkapten Gustaf Adolf Wester - Anker, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANKER
Skärgårdskryssarnas ankarutrustning (enl.
byggnadsreglementet).
Klass kvm
22 30 40 55 75 95 120 150
Utrustning
Ankare: antal, minst ........ 1 1 1 1 2 2 2 2
Vikt av ankare 1, om kätting
användes ............... kg 13 15 18 22 28 34 40 50
Vikt av ankare 1, om tross
användes ............... kg 15 17 — — — — — —
Vikt av ankare 2 ........kg — — — — 15 20 25 30
Ankarkätting, längd ...... m 30 35 45 55 65 75 85 95
Ankarlänk, grovlek .... mm 4 5 6 7 8 9 10 11
Ankartross, längd ........ m 30 35 — — — — — —
Ankartross, diameter ... mm 16 18 — — — — — —
Ankarutrustning för internationella R-yachter.
Ankare Kätting Ankarlinor
1. 2. Om- Om-
Klass ankaret ankaret Längd Diam. Längd krets krets
kg kg m mm m mm mm
6 14 — — — 30 50 —
8 20 15 60 8 45 60 —
10 31 23 85 10 65 70 50
12 45 34 100 11 75 75 50
kor för seglarens lugn. Längden av
an-karkättingen är naturligtvis beroende
av båtens storlek.
Några råd för ankring.
Om ett eller två ankare behöva fällas
beror givetvis på ström och
vindförhållanden, utrymme o. s. v. Den plats, där
ankaret skall ligga, uppsökes lättast
genom att man styr i en enslinje (d. v. s.
två föremål överens), som går över
ankringsplatsen, och låter ankaret gå, då
något från sjökortet uttaget märke
kommit tvärs.
Man bör se till, att tillräckligt
svaj-rum erhålles efter ankringen. Man
bör undvika att fälla ankaret, då
fartyget ligger alldeles stilla, emedan
kät-tingen då faller i en hög på ankaret.
Dessutom gripa de moderna ankarna
bättre, om de fällas under någon fart.
Har man flera ankare, bör man
ankra med lovarts, och när detta faller,
lägga rodret åt den sida, där ankaret
fallit, varigenom fartygssidan undgår att
skamfilas av kättingen.
En yacht anses säkert förankrad, då
den utstuckna kättingslängden är minst
3 ggr djupet. Detta gäller dock ej för
patentankare. Bäst är därför att under
209
vanliga förhållanden sticka
till omkr. 5 ggr djupet.
Naturligtvis måste man
även ta hänsyn till
bottenbeskaffenheten, lera är god,
fast mudder medelmåttig
samt fin sand och sten
dålig hållbotten.
Har ankaret väl börjat
dragga, d. v. s. släpa
efter sjöbottnen, är det svårt
att åter få det att gripa.
Draggning märkes på att
yachten lägger sig tvärs
vind eller ström; är
bottnen hård, vibrerar
dessutom kättingen.
Om ankring för spring
->Akterspring. — Påpekas
bör, att uttrycket »ankra
upp» är felaktigt.
Litt.: »Ankarplatser och hamnar för
yachter i svenska farvatten», utg. av Svenska
Kryssarklubben (1931).
-*-
Anker, Johan, världsberömd norsk
yachtkonstruktör,
mätningsregelteore-tiker,kappseglare och jägare (f. 1871 26/e).
Efter
ingenjörsexamen vid
tekniska högskolan i
Charlottenburg,
Berlin, ingick
Anker kompanjonskap
med båtbyggaren
Chr. Jensen, som
1897 grundat ett
litet varv i Asker,
s. om Oslo. Under
det sedermera världsbekanta
firmanamnet Anker & Jensen A/S,
Asker, gjorde sig detta varv, med
Anker som konstruktör och ledare,
snart känt som ett av Europas
förnämsta yachtvarv, särskilt i fråga om
internationella båtar. Sedan Jensen
1915 utgått ur firman, har Anker
ensam varit dess innehavare. Över 400
segelyachter ha till 1938 byggts där.
Ankers konstruktioner utmärka sig
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
