- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
255-256

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armégevär, av major Paul Axelsson och redaktör Karl Aug. Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARMÉGEVÄR

precision i tillverkningen, som
kännetecknar Carl Gustafs Stads
Gevärsfaktori i Eskilstuna, där de svenska
armé-. gevären tillverkas.

Detaljuppgifter.

Vikt 3,9 à 4 kg. Längd 126 cm. Pipans
längd 73,9 cm. Avstånd mellan korn och
sikte, den s. k. visirlinjen, 65,4 cm, mellan
avtryckaren och bakplåten, d. v. s.
kolvlängden, 35 cm. Tyngdpunkten ligger 22 cm
framför avtryckaren, 57 cm från bakplåten och
c:a 2 cm under pipans kärnlinje.
Kornspetsens höjd över kärnlinjen är, då O-korn
användes, c:a 21 mm.

Kalibern (loppets diameter mellan
bommarna) är 6,5 mm, mellan räfflorna 6,75 mm.
Räffelstigningen är 5 varv per m. Då
utgångshastigheten med statens ammunition är
c:a 705 och med torpedammunition 760 m/sek.,
blir kulans rotationshastighet resp. c:a 3 500
och 3 800 varv/sek.

Riktmedel.

Geväret har positiv avvikningsvinkel. Om
pipan hålles vågrätt, går kulan först något
snett uppåt. Vid skjutning på längre
avstånd än 100 m måste riktmedlens höjd
avpassas så, att pipan pekar något uppåt.
Inställes siktet på 300 m, det s. k.
grundavståndet, ligger siktskåran 1,62 mm högre än
kornspetsen i förhållande till kärnlinjen, då
0-korn användes.

Vill man med statens ammunition träffa
rätt på 400 m, måste siktet höjas ytterligare
1,07 mm, på 500 m 1,26 mm och på 600 m 1,50
mm. Detta sker genom att siktlöparen dras
upp på 400-metersklacken o. s. v.

För annan ammunition eller för
mellanliggande avstånd måste antingen
riktpunkten ändras eller underlägg under siktet
användas.

Både siktskåra och korn äro i stort sett
triangelformiga, kornet vanligen c:a 0,8 mm
brett, siktskåran c:a 1 V» mm i såväl bredd
som djup. Reglering i sidled av
skottställ-ningen kan endast ske genom flyttning av
kornet, som sitter stadigt fastsatt i ett
laxspår i kornklacken. Reglering i höjdled sker
genom ombyte av korn, som finnas i olika
storlekar med 0,25 mm skillnad mellan varje.

Fininställning sker genom anbringande av
underlägg av metall eller kartong under
siktramen. Fr. o. m. 1939 få även löstagbara
skruvainordningar för siktets höjapde
användas. Avtrycket är försett med
tryckpunkt och håller en belastning av c:a 2 Va
kg, innan skottet går. Tändstiftets rörelse,
slaglängden, är 27 mm.

Gevärsremmen.

Till mausergeväret hör
gevärsremmen. Den kan genom att läggas

om endera armen användas som stöd
för geväret. Detta är tillåtet under
förutsättning, att remmen är modellenlig,
d. v. s. 120 cm lång och 3 cm bred, och
icke lossas från någon av sina
fästpunkter på geväret. Även arméns nya
förlängda gevärsrem, m/21 (bild 3 b), får
användas vid tävlingar.

Trimning.

Enligt statens skjutprogram skall
mausergevär, som användes inom
skytterörelsen, vara »fullt modellenligt».
På de gevär, som kronan utlånar till
skytteföreningar, få inga som helst
förändringar vidtagas. De skyttar, som
ha egna gevär, tillåtas däremot
företaga vissa mindre justeringar på
dessa, utan att detta räknas som
förändring av modellen.

Främst gäller detta avtrycket.
Ett gevär kan t. ex. vara något
lång-tryckt. Detta borttages enklast genom
att man slipar av tändstiftsmutterns
spänntand på undersidan. Är trycket för
hårt (det måste minst hålla 2 kg men
håller oftast 2 1/2 eller mer), kan detta
avhjälpas genom försiktig slipning på
själva spänntandsytan eller på
tändstiftsmutterns spänntand (framsidan).

Mausergevärets riktmedel (korn
och sikte) äro något för fina för
precisionsskjutning. De flesta skyttar
rymma därför upp siktskåran och fila ned
kornet, så att det blir bredare. Som
lämplig och normal bredd på kornet
kan angivas 1,1 mm och på siktskåran
1,7 mm. Kornets form får dock ej
ändras. Däremot får man numera t. o.
m. ha en något rundad siktskåra.

Gevären levereras inskjutna med
statens ammunition och äro vanligen
försedda med O-korn. Använder man
torpedammunition, måste kornet
vara 1/2 mm högre, för att geväret
skall slå rätt på 300 m. Det är
därför vanligt, att O-kornet
utbytes mot ett +l-korn, som filas av
V»—l/2 mm. Om geväret då slår något
för lågt, innebär detta snarast en fördel
(-> Fältskjutning). För mindre änd-

255

Tryckt 9/o

256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free