- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
257-258

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armégevär, av major Paul Axelsson och redaktör Karl Aug. Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARMÉGEVÄR

ringar i höjdled användes »underlägg»
under siktramen. Ett sådant av 0,22
mm tjocklek höjer träffbilden på 300
m med 10 cm. Vanligen användas
metallunderlägg, som
finnas att köpa i
tjocklekarna 0,11,
0,22, 0,33, 0,44 och
0,66 mm. För att
underlätta ändringar i
sidled kan man
slipa av kornfoten, så
att denna ej sitter
för hårt fast i
kornklacken utan kan
flyttas. Graderade
»kornflyttare» eller »kornskruvar»
finnas i handeln av flera typer (bild 2).
En flyttning av kornet 1/3 mm
motsvarar på 100 m 5 cm, på 200 m 10 cm,
på 300 m 15 cm o. s. v.

Bild 2.

»Kornskruv.»

a b

Bild 3. a. Fm 23/36. b. 6,5 mm gevär m/96
med arméns förlängda gevärsrem m/21.

Inskjutning.

Slår ett nytt gevär vid inskjutning
dåligt, undersöker man om
metallsystemet ligger rätt i stocken.
Förstocken skall ligga an vid främre och
bakre bandet men för övrigt vara fri.
Ligger den emot pipan på något ställe,
visar sig detta efter en tid på träet i
form av en svart, blank fläck, som då
bör skavas bort. Vidare bör man tillse,
att kors- och lådskruvarna sitta
åtdragna, dock ej hårdare än som kan
åstadkommas med en vanlig
skruvmejsel. Om träet kring lådan ej är
tillräckligt urtaget, känner man, att
skruvarna bromsas mjukt vid åtdragningen.

Gevärsvården.

Framför allt gäller det att förebygga
rostbildning i loppet. Rost uppstår
bl. a. om loppet ej rengöres efter
skjutning. Vid tändsatsens förbränning
bildas nämligen ett med koksalt nära
besläktat salt, som drar till sig
fuktighet ur luften. Detta salt löser sig i
vatten. Den riktigaste rengöringsmetoden
är därför att »diska» pipan med vatten
och sedan torka den. Så behandlat
rostar loppet blott i mycket fuktig luft,
men för säkerhets skull bör det inoljas.

Ett enkelt och i de flesta fall fullt
tillräckligt rostskydd är att olja in loppet
med armol, vaselin e. d. Numera
finnes även en tändsats (»sinoxid»), som
ej kvarlämnar några rostbildande
salter vid förbränningen.

Ett väl skött mausergevär har en
nästan obegränsad hållbarhet. Flera
pipor bli obrukbara genom vanvård än
genom slitning. Pipan bör dock bytas
efter omkr. 4 000—5 000 skott, då
precisionen minskas vid fortsatt slitning.
Framför allt bör man vara aktsam om
mynningen, bl. a. då läskstången dras
tillbaka, och tillse, att sandkorn ej följa
med, när loppet dras, då dessa lätt repa.
Avsättningar av kulmanteln i loppet
borttagas på kemisk väg. Vissa ämnen

257

9—NFS. I

258

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free