Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlantflygning - Router, av statsmeteorologen fil. doktor C. J. Östman - Tidigare flygförsök, av redaktör H. Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATLANTFLYGN ING
Om den allmänna förekomsten och
riskerna för luftvirvlar, åska, isbarksbildning,
dimma etc. se Flygmeteorologi. Det
är av olika skäl nödvändigt för
Atlantflygaren att genom egna lokala observationer
samt underrättelser från fartyg konstatera
betydelsen av och bedöma förändringen i
den vid starten erhållna väderleksöversikten.
Farliga dimmor över Nordatlanten.
Karakteristiska för Nordatlanten äro de
talrika dimmor, som bildas över relativt
kalla områden, främst de kalla
havsströmmarna, östgrönländska strömmen från
Ishavet genom Danmarkssundet och
Labradorströmmen från Davis sund. Antalet
dim-dagar är i genomsnitt minst under vintern,
ökas sedan under april och når i juli sitt
maximum. Den isländska västkusten har
dock till följd av närheten till den varma
Golfströmmen lägre dimfrekvens även
under sommaren än Grönlands sydkust.
Dim-förhållandena där torde kunna räknas till
nordroutens största nackdelar, emedan
dålig sikt bl. a. i hög grad försvårar angöring
av den enformiga, konturlösa kusten.
Newfoundlandsdimman, den mest beryktade,
uppstår likaledes över områden med kallt
vatten och drivis. Nämnda
kondensations-fenomen sträcker sig mestadels endast till
ringa höjd, ung. 500—700 m, varför en över-
Reklambild av »City of New York», med
vilken Th. Löwe 1858 försökte segla över
Atlanten. Observera ångbåten, till vilken
man kom på repstege genom en lucka i
gondolen.
flygning oftast är möjlig. På lovartsidan av
landhöjningar kan dimman dock tilltaga
avsevärt i mäktighet. De rent lokala
förhållandena äro emellertid mycket skiftande.
Dimdagarnas antal varierar avsevärt även
på nära varandra belägna platser, och i
allmänhet lättar dimman såväl i som utanför
fjordarna vid frånlandsvind.
Huru låg- och högtryck kunna utnyttjas.
Flygning från Europa längs nordrouten
har flera gånger med fördel startats, när ett
annalkande lågtryck befunnit sig ute på
Atlanten. Sydöstvinden på framsidan av detta
lågtryck blir nämligen gynnsam på den
första etappen upp mot Island, sikten
däremot försämras alltmer. Man räknar dock
med att under färdens fortsättning komma
in i klarare väder, orsakat av östlig till
nordöstlig frånlandsvind samt s. k. föhn över v.
Island och s. Grönland. Om överfarten sker
i sådant tempo, att Davis sund och
Labradorhalvön passeras, medan lågtryckets
nordvästvind ännu råder, kan i regel tillräcklig
sikt påräknas även på de sista etapperna.
Vid återfärd till Europa på routen New
York—Irland härskar visserligen på sagda
sträcka icke sällan god medvind men även
ofta stormvirvlar, slagregn, åska, snöbyar,
nedisningszoner etc., emedan routen berör
den mest frekventerade cyklonbanan.
Flygning denna väg bör därför företas vid
högtryckstillfälle eller ännu hellre på lämpligt
avstånd bakom ett lågtryck med östlig
rörelse, emedan farten härigenom gynnas av
stark medvind.
Vid färd i motsatt led på samma sträcka
— kännetecknad av den allmänna
västström-ningen — är också högtryckssituation med
relativt svaga vindar mest lämplig. Vill man
även i nämnda riktning betjäna sig av
medvind, blir den inväntade
lufttrycksfördelningen sådan, att stora mängder av moln
och regn därjämte kunna infinna sig.
Utmärkande för Azorerrouten i västlig
riktning är övervägande gott väder men idel
motvindar, som dock bli svagare, ju längre
mot s. kursen lägges. Därvid kunna å andra
sidan tropiska virvelstormar befaras invid
Nordamerikas s. ö. kust. Ett skydd mot
dessa utgör dock det av U. S. A. speciellt
anordnade rapportsystemet med hjälp av
ångfartyg.
Över Sydatlanten får flygaren vid färd
Västafrika—Sydamerika hjälp av en
passad-vind, som beräknas öka hastigheten med
över 40 km/tim. C. J. Ö.
Tidigare flygförsök.
Först med ballong.
Tanken på att färdas över Atlanten
genom luften uppstod redan under
1850-talet, då det enda lufttransport-
307
305 307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
