Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlantflygning - Atlantflygningarnas offer, av H. Martin - Underbara räddningar, av H. Martin - Litteraturanvisningar - Atlantkappsegling, av redaktör Ture Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATLANT KAPPSEGLING
En mycket uppmärksammad
Atlantflyg-ningskatastrof inträffade i mars 1928, då
dottern till mångmillionären och skeppsredaren
lörd Inchape, miss Elisie Mackay, och
kapten W. R. Hinchcliffe omkommo. De
startade 13 mars med 200 hkr
Wright-Stinson-planet »Endeavour» från Cranwell i
Lin-colnshire i England och siktades sista ggn
av en ångare omkr. 270 km v. om Irland.
Särskilt tragiskt är de litauiska
militärflygarna Darius’ och Girenas’ öde. De hade
startat 15 juli 1933 från New York för att
flyga till Kaunas i Litauen, klarade
Atlant-sträckan men dödades, när de natten mellan
16 och 17 juli på grund av bränslebrist
måste nödlanda vid Soldin omkr. 15 km
från Berlin.
Samtidigt krävde Atlantflygningen även
ett av sina få offer på Sydatlantsträckan.
Den tyske läraren vid flygskolan i Staaken,
A. Wirtschaft, startade 20 juli i ett 65 hkr
Siemens-Klemm-sportplan från Dakar på
Afrikas västkust för att flyga till Natal i
Brasilien men försvann spårlöst.
Den gamle Atlantflygaren general
Francesco de Pinedo omkom också, när han 2
sept. 1933 skulle starta sin tredje
Atlant-flygning. Med ett 525 hkr
Wasp-Bellanca-plan och nära 5 000 1 bensin i tankarna
ämnade han slå distansrekordet med en
di-rektflygning från New York till Bagdad.
Då den överbelastade maskinen
tillryggalagt omkr. 600 m på startbanan, förlorade
Pinedo emellertid kontrollen över planet,
som tornade mot en barriär och råkade i
brand.
Underbara räddningar.
Dödssiffran för Atlantflygningarna skulle
ha varit betydligt högre, om icke en lycklig
slump räddat åtskilliga. Redan 1919
räddades Harry Hawker och Kenneth Grieve,
som flugit 2/.j av sträckan till Irland, då de
på grund av motorfel måste nödlanda på
havet vid ett fiskefartyg.
På ett underbart sätt räddades
dansktyske flygaren Chr. Johansen och hans
passagerare W. Rody och F. da Costa Viega.
De startade 13 sept. 1931 från Lissabon mot
New York. Bränslet tog emellertid slut
omkr. 750 km från Halifax, och flygplanet
måste nödlanda på havet. Efter att ha
flutit omkring över 5 Va dygn på de tomma
bränsletankarna räddades de av en ångare.
Engelsmannen kapten Frank T. Courtney
startade med 900 hkr Napier-Dornier
Wal-flygbåt och tre mans besättning 1 aug. 1928
från Azorerna mot Newfoundland. Vid
2-tiden på natten såg han plötsligt
eldflammor slå ut från aktre motorn. Mekanikern
stängde genast alla bränslekranar, medan
Courtney ställde maskinen för störtdykning
för att bli kvitt den bensin, som runnit ut.
Då han reste upp maskinen efter dykningen,
Byrd (i mitten), Noville (t. v.) i den
gummibåt, som blev deras räddning efter
nödlandningen på havet utanför Frankrikes
kust 1927. — Efter Illustrated London News.
iakttog han plötsligt hur eldskenet från
flygplanet reflekterades i en vågkam, och
med ledning härav lyckades han få ned
planet på vågen. Nu ändrade emellertid
flammorna riktning och hotade de extra
bensintankarna. Efter 15 min. slocknade
dock lågorna. På flygarnas S. O. S.-signaler
anlände en ångare till olycksplatsen efter
17 tim. — Till dem, som räddats, hör även
svensken Björk vall.
Litteraturanvisningar.
Två utförliga översikter föreligga: H.
Martin, »Flykten över Atlanten» (1936), samt C.
Collinson och F. MacDermott, »Through
Atlantic clouds» (1934).
Därjämte finnas en rad skildringar av
enstaka Atlantflygningar, av vilka följ. äro
översatta till svenska: A. Wittemann, »Z. R.
III:s amerikafärd» (1925); L. Thomas,
»Världs-omflygningen» (1926); Ch. Lindbergh, »Vi.
Min maskin och jag» (1927); R. Byrd, »Mitt
liv i luften» (1929).
Björkvall har beskrivit sin färd i »Ensam
över Atlanten» (1936).
Av skildringar av enstaka Atlantfärder
kunna även nämnas: W. Wellman, »The
aerial age. A thousand miles by airship over
the Atlantic Ocean» (1911); »The flight across
the Atlantic» (1919), utg. av Curtiss
Aero-plane and Motor Corporation; H. G. Hawker
och K. M. Grieve, »Our Atlantic flight»
(1919); A. W. Brown och A. J. Bott, »Flying
the Atlantic in 16 hours» (1920); E. M.
Mait-land, »The log of H. M. A. R 34» (1921).
Atlantic games [atlä’ntik ge’mz],
eng., eg. atlantiska spel. ->Däckspel.
ATLANTKAPPSEGLING.
Av redaktör Ture Rinman.
Kappseglingar över Atlanten ha ägt
rum sedan 1866, ehuru oregelbundet och
329
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
