Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Auteuil, Champ de courses d'Auteuil - L'Auto - Autocar - Autodrom - Autogiro, av kapten Björn Bjuggren och ingenjör Rolf von Bahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L’AU T O
Om landning är omöjlig, kan man gà i land
från autogiro på detta sätt.
Auteuilbanan, som invigdes 1873, ridas
uteslutande steeplechase- och jaktlopp,
däribland Frankrikes viktigaste, Grand
Prix du Président de la République.
I stadsdelen Auteuil ligga även
cykelbanan ->Parc de Princes och
tennisanläggningarna ->■Stade Roland Garros,
där de franska utomhusmästerskapen
årl. äga rum, och ->■Stade Pierre de
Coubertin, med centrecourt för
inom-husspel samt flera inne- och utebanor.
I Auteuil ligga även Stade Jean Bouin
(för fri idrott och fotboll) samt
sim-badet Piscine Mollitor. K. Z.
L’Auto [låtå’], fr., »Bilen», världens
största sporttidning (medeluppl. per dag
2—300 000 ex.), utges i Paris och
startades där 1899. Den behandlar praktiskt
taget all sport och har sedan 1901
årligen (utom under världskriget)
arrangerat cykelloppet »Frankrike runt».
Autocar [å’tå°ka], engelsk
motortidskrift, startad 1895, utkommer en gång
i veckan. Medeluppl. omkr. 75 000 ex.
Autodrom [-å’m] (av grek. autos,
själv, och dromos, lopp), specialbyggd
bana för racertävlingar. Stundom
anlägga fabriker mindre autodromer för
provkörning och trimning. Den äldsta
och mest bekanta autodromen i Europa
är Brooklands utanför London. Av
övriga må nämnas: Avus invid Berlin,
Monza nära Turin samt Montlhéry nära
Paris. U. S. A:s mest bekanta är
Indianapolis. Se art. om nu nämnda banor.
AUTOGIRO.
Av kapten Björn Bjuggren och ingenjör
Rolf von Bahr.
Autogiro (av grek. autos, själv, och
spanska giro, krets; ty. Tragschrauber)
är en av spanjoren Juan de la -MUierva
konstruerad flygmaskin, vars bärande
organ utgöras av två, tre eller fyra
vingar, roterande kring en i det
närmaste lodrät axel. Autogiron skiljer
sig från -^helikoptern däri, att de
bärande »vingarna», rotorn, vid flygning
icke direkt drivas av motorkraft utan
bringas i rotation av den luftström, som
alstras, då maskinen framdrives med en
vanlig propeller. De la Ciervas försök
gå tillbaka till 1922.
Autogiron — en flygmaskin utan vingar.
Autogiron liknar flygkroppen på en
vanlig flygmaskin med den drivande
propellern i främre ändan. Över
flygkroppens tyngdpunkt finns en
stag-bock, på vilken rotorns axel är
monterad.
Vid starten måste rotorn bringas i
rotation, innan maskinen kan lyfta.
Detta sker numera med en
drivanordning från motorn. Genom en 1934
gjord förbättring kan autogiron starta
direkt från stället.
Starten tillgår så, att när rotorn köres upp
i varv med tillhjälp av motorn, stå
rotorbla-den inställda utan anfallsvinkel. När
därefter ett tillräckligt högt varvtal på rotorn
uppnåtts, trycker föraren endast på en
knapp; automatiskt kopplas då motorn ifrån
rotorn, och samtidigt erhålla rotorbladen en
tillräcklig anfallsvinkel att lyfta maskinen
lodrätt upp till c:a 10 m höjd. Samtidigt ger
man motorn full gas, och den dragande
propellern sätter därigenom maskinen i rörelse
framåt utan höjdförlust. Skulle motorstopp
erhållas i samma ögonblick, som autogiron
lyfter, sjunker den långsamt rakt ned mot
marken, varvid luftströmmen underifrån
håller rotorn i rörelse.
355
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
