Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobilsport - Automobilsportens historia, av kapten John Nerén - Efter världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUTO MOBILSPORT
stigningar ställer oerhörda
krav på deltagarnas
kör-skicklighet.
Frankrikes absoluta
överlägsenhet inom
racer-sporten bröts så
småningom av italienare och
tyskar. Även engelsmännen
ha hemfört segrar på
kontinenten. Redan på
1920-talet hade fransmännen
många gånger blivit slagna
i de stora tävlingarna, och
vid mitten av 1930-talet
var en fransk seger i ett
storlopp sällsynt.
Många franska
racerfö-rare, t. ex. R. Benoist, L.
Chiron, R. Dreyfus, M.
Lehoux, G. Moll, R. Sommer och J.-P.
Wimille, ha tillhört eller tillhöra
alltjämt världseliten.
Tyskland tillkämpar sig efter 1933
ledningen inom racersporten.
Efter världskriget dröjde det några
år, innan Tyskland började deltaga i
den internationella tävlingssporten. 1921
fullbordades den redan före kriget
projekterade ->Avusbanan invid Berlin,
där numera årligen det internationella
->Avusloppet äger rum.
1925—27 byggdes i Eifelgebirge v.
om Koblenz en landsvägsbana,
->-Nür-burgring, uteslutande avsedd för
fabriksprov och tävlingar och som sedan
dess varit skådeplatsen för Grosser
Preis von Deutschland (-»-Tysklands
Grand Prix; utom 1933) och
->Eifel-loppet. Utom dessa rena
racertäv-lingar äro tillförlitlighetsprov numera
ganska vanliga. De avse främst
motorfordonens förmåga att ta sig fram i svår
terräng.
Redan under 1920-talet hade den
tyska bilsporten vunnit många
framgångar, och då bilindustrien sedan 1933
börjat understödjas av staten, ha tyska
vagnar, främst Mercedes-Benz och
Auto-Union, dominerat inom den
internationella sporten.
I början anlitade man ofta utländska
Bild 4. Den engelska »Sunbeam» dominerade i Frankrikes
Grand Prix 1923 i Tours genom att belägga första, andra
och fjärde platserna.
förare, särskilt italienska, men senare
har Tyskland kunnat uppvisa en rad
utmärkta inhemska förare, bland dem
H. v. Stuck, H. Lang, M. v. Brauchitsch,
B. Rosemeyer samt världens f. n.
framgångsrikaste förare, R. Caracciola.
Italien, de långa landsvägsloppens land.
Efter världskriget har utvecklingen i
Italien i stort sett fortsatt efter samma
linjer som förut (sp. 441).
Landsvägsloppen dominera även sedan Italien i
-»-Monzabanan invid Milano fått en
autodrom, där sedan 1922 Gran Premio
d’Italia (-»-Italiens Grand Prix) har
arrangerats och där även den första
tävlingen om ->Europas Grand Prix
1924 ägde rum. Främst av alla
landsvägstävlingar står, jämte Targa
Florio, det sedan 1927 anordnade
-HVIille Miglialoppet, 1 000 mil (eng.),
med start och mål i Brescia. Loppet
köres genom mellersta Italien på
delvis goda, delvis mycket dåliga vägar
och ställer stora krav på både materiel
och förare.
Andra betydande landsvägslopp äro
tävlingen om -»-Acerbopokalen, vilken
sedan 1924 går på en landsvägssträcka
invid Pescara, samt det till minne av
den omkomne föraren Bordino
instiftade Gran Premio Bordino, som köres
på en landsvägsbana vid Alessandria.
445
456
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
