Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bad och vattenbehandling, av överläkaren med. doktor Gunnar Kahlmeter - Badet genom tiderna, av professor Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAD
Stockholms stads bad- och siminrättning vid invigningen 1884. — Efter ett samtida kopparstick.
dantag och fortsatte med sina
bastubad under lördagarna. I vissa delar av
Europa däremot voro kalla bad i det
fria förbjudna, då de ansågos
oanständiga. Själve Goethe kallar (1770)
badandet utomhus för »en förryckthet hos
entusiasterna för naturtillståndet».
I den affisch, varifrån ovanstående bild är
hämtad, stod bl. a., att där serverades »kar-,
dusch-, salt-, hæpatiskt-, krydd- och
maltbad alla timmar på dagen; artificiella bad:
saltsjö-, emser-, töplitzer- och ångbad m. fi.,
då derom förut tillsäges». — »Med koppning
och blodiglar betjenas på stället, äfvensom
kunna bad erhållas nattetid, då det af
Läkare ordineras.» — Samma text fanns även
återgiven på franska språket.
563 541
Bland de högre klasserna med deras
stigande anspråk på hygien och
trevnad började dock badrummet från
1840-talet uppleva en renässans,
varvid de anglosaxiska länderna gingo i
spetsen.
I Stockholm fanns 1697 vid Klara sjö en
badinrättning, inrättad av Urban Hjärne.
Någon offentlig badanstalt hör man sedan
ej talas om förrän i början av 1830-talet, då
den Lorentzska badinrättningen vid gamla
Norrbro inrättades.
En fabrikör C. G. Mineur öppnade 1847 »en
bad- och siminrättning för fruntimmer»,
vilken var den första i sitt slag i Sverige.
Riddarhusdirektionen upplät kostnadsfritt
plats för densamma med trädgårdstomt vid
Riddarhusets norra strand. I denna trånga
och oansenliga badinrättning tog dåvarande
kronprinsessan Lovisa dagligen ett kallbad,
vilket hade till följd, att intresset för kallbad
hastigt växte bland huvudstadens damer.
Mineur lät redan 1848 uppföra en annan
badinrättning för kvinnor på Kastellholmen,
sedan han därtill fått tillstånd av konungen.
Badinrättningen flyttades sedan till
Skeppsholmen vid Skeppsholmsbron, där den
kvar-låg till 1910. Vår första moderna simhall,
Malmtorgsbadet, öppnades 1898 och den
andra, Sturebadet, 1902; båda tillkommo på
initiativ av professor Carl Curman (1833—
1913), vår största auktoritet på
badbehandlingens område.
Den Gjörckeska simskolan vid
Riddarholmen anlades 1827 av fabrikör C. D. Lind.
Den om- och tillbyggdes 1844 och ersattes
1884 med Stockholms stads bad- och
siminrättning, »Strömbadet», som kvarlåg till 1937.
I Göteborg uppfördes Renströmska
badinrättningen på 1870-talet.
Vår första svenska kurort (frånsett att
enstaka hälsokällor troligen använts under
medeltiden) är Medevi, vars hälsovatten
Urban Hjärne upptäckte 1677.
Sveriges äldsta havsbadsanstalt (möjligen
även Europas) är Strömstad: redan 1786 fanns
Lorentzska badinrättningen vid gamla
Norrbro i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
