Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bad och vattenbehandling, av överläkaren med. doktor Gunnar Kahlmeter - Hur badet verkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAD
Stockholms stads simskola eller Gjörckeska simskolan, som
den populärt kallades, belägen nedanför Kungl.
Boktryckeriet. — Efter en affisch från 1850.
I affischen, där texten är tryckt på svenska, tyska, franska
och engelska, framhålles »denna inrättnings läge, midt i
Staden, med ständigt rinnande vatten, öfver 50 särskilta rum,
2:ne Gräfenbergska Duschar, 30 fot höga, som efter behag
göras starkare eller svagare». — »Priserna äro 6 R:dr 32 sk
Banco för hela badtiden samt 8 sk Banco för gången med
50 procents förhöjning då Gräfenberger-Duscharna begagnas.»
t. ex. den kände tyske
naturläkaren Pricssnitz (1799
—1851) lärde — med
någon mystisk direkt
inverkan av vattnet på
»sammansättningen av
kroppens vätskor» eller på det
»sjuka blodet».
De sammanhänga i
stället med den retningseffekt
på i första hand huden
med dess organ (nerver,
blodkärl och körtlar) och
i andra hand reflektoriskt
på hela organismen, som
framkallas av den
använda badformens
temperatur, den mekaniska
inverkan (t. ex. vid duscher,
avrivningar) och i vissa
fall (t. ex. vid en del
medicinska bad) en kemisk
retningsverkan.
Verkan på huden.
Badet verkar alltså i första hand på
huden och icke endast så, att huden
rengöres genom att smuts, intorkad svett
och de ytligaste, redan avstötta lagren
av hornhuden avlägsnas, vilket
givetvis i och för sig har en mycket stor
betydelse ur både snygghets- och
hälsosynpunkt. Vattnets verkan på huden
sammanhänger främst med att i huden
finnas dels organ, som reglera
kroppstemperaturen (i första hand hudens
blodkärl), dels organ, som upptaga
känselintryck (känselnervernas
slutorgan). Hudorganens känslighet för
kyla och värme är i ganska hög grad
varierande för olika personer.
Framför allt beror dock reaktionens storlek
på det inverkande mediets (vattnets
eller luftens) temperatur, den längre
eller kortare tiden för inverkan, den
påverkade kroppsytans storlek m. m.
I allmänhet reagerar huden både
hastigare och intensivare för låga
temperaturer, t. ex. kallt vatten, än för höga
temperaturer av motsvarande grad.
Vidare framträder känslan av kyla
mycket hastigare än känslan av värme.
Hudens temperatur ligger hos friska
människor vid 33—34° C. Vatten med en
temperatur i närheten av hudtemperaturen
förnimmes varken som kallt eller varmt, det
känns »indifferent». Denna vattnets
indifferenspunkt ligger i allmänhet vid 34—35°,
d. v. s. nära hudens egen temperatur, vilket
beror på att vatten är en mycket god
värmeledare. I ett medium, som leder värme
dåligt, såsom luften, där alltså värmen ej så
lätt ledes från huden, ligger
indifferenspunkten avsevärt lägre, vid 18—20°. Detta
förhållande är orsaken till att vi gott kunna
fördraga en torr luftvärme (t. ex. i ett
glöd-ljusbad eller i ett romerskt bad) av 60° C
och däröver, men en fuktig luftvärme (t. ex.
i ett ångskåp eller bastu) endast till
avsevärt lägre temperatur, högst omkr. 50°, och
ett varmt bad allra högst till 40°.
Om värme eller kyla får inverka på
huden under längre tid, efterföljes den
ursprungliga effekten
(känselförnimmelsen) av vissa speciella effekter, som
sammanhänga med dels att
hudnervernas känslighet för retning förändras,
dels att blodcirkulationen påverkas.
Lokala verkningar.
Effekten av värme och kyla på
kärlsystemet är dels lokal (inom det
område, som utsättes för
temperaturinverkan), dels central, i kroppens inre.
545
18—NFS. I
546
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
