- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
549-550

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bad och vattenbehandling, av överläkaren med. doktor Gunnar Kahlmeter - Hur badet verkar - Olika badformer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BAD

varma bad är den tämligen obetydlig,
mindre än den ökning man får av kalla
bad och framför allt av muskelarbete.
Som »avmagringsmedel» äro alltså både
kalla bad och motion effektivare än
varma bad, åtminstone om man ej
använder mycket långvariga och mycket
heta bad (jfr Bantning). Men hur
förklaras då, att man faktiskt kan »magra
ned» en person till och med 2—3 kg
med en energisk bastu eller »turk» —
vilket ju är välkänt, icke minst bland
idrottsmän? Förklaringen är, att
svett-ningen, d. v. s. vätskeförlusten,
är det väsentliga. En liter svett väger
rätt mycket mer än 1 kg, och en liter
svett pressar en boxare eller en jockey,
som skall »hålla vikten», tämligen lätt
ur sig i en bastu. I dessa badformer,
där kroppen vanligen under mycket
längre tid än i ett karbad är utsatt för
värmetillförsel, uppstår emellertid —
som nämnts — även en icke
oväsentlig ökning av själva förbränningen,
d. v. s. ämnesomsättningen, just genom
den höjda kroppstemperaturen.

»Värmehushållningen», d. v. s.
kroppstemperaturen, kan
nämligen mycket kraftigt påverkas genom
badprocedurer, och särskilt gäller detta
höjningen av temperaturen. Det är
betydligt mycket lättare att höja kroppens
temperatur än att sänka den.
Organismens »reguleringsanordningar» sätta
sig mycket energiskt emot en avkylning
men kunna trots kraftiga motåtgärder
(ökad utandning och svettning) icke
hindra, att kroppsvärmen stiger, om
kroppen utsättes för långvarigare
uppvärmning. Det är känt, att det i viss
grad är möjligt att vänja sig vid låga
temperaturer hos det omgivande
mediet, luft eller vatten, att med andra ord
organismen kan stärka sin förmåga att
skydda sig för avkylning av
kroppstemperaturen. Det är ju på detta
förhållande den s. k. härdningen bygger.

Det finns både stimulerande och lugnande
badformer.

Därmed äro vi egentligen redan inne
på badets verkan på nervsyste-

met. Denna är betydlig. Först och
främst ha alla svala och kalla bad en
tydligt stimulerande effekt på det
centrala nervsystemet, hjärna och
ryggmärg, ökande dess funktionsförmåga.
Å andra sidan ha varma (ej heta)
behandlingar en tydligt lugnande,
käns-lighetsnedsättande och avspännande
effekt. Detta är, och har alltid varit, ett
av badbehandlingens allra förnämsta
användningsområden. Ända sedan bad
över huvud taget började användas till
annat än rengöring, ha kalla
badformer använts som stärkande, lika väl
som varma, för bl. a. många
»reumatiska» åkommor.

Bad- och vattenbehandlingen
bibehåller alltjämt en framstående plats i
skötseln av nervsjuka — och än mer
som ett förebyggande, härdande medel
för friska och för dem, vilkas nerver
av naturen äro ömtåliga men ej sjuka.

Ännu en gång må framhållas, att den
önskvärda och eftersträvade effekten
av all bad- och vattenbehandling, av
den enskilda proceduren lika väl som
av en badkur, framför allt är
reaktionen. I de flesta fall är det icke den
primära effekten av den använda
behandlingsformen, som ger den
eftersträvade verkan, utan den därpå
följande reaktionen — särskilt gäller detta
behandlingen med kallt vatten. Som
redan nämnts beror reaktionens styrka
på retmedlets (d. v. s. här vattnets)
temperatur, om retningen sättes in
plötsligt eller smygande, om den får
inverka under kortare eller längre
tidsperiod, hudens temperatur vid
behandlingens början (viktigt!), om
samtidigt även ges mekanisk retning
(borstning, gnidning, dusch o. s. v.)
samt, sist men inte minst, på den
individuella reaktionsförmågan.

OLIKA BADFORMER.

Den praktiskt viktigaste
indelningsgrunden för bad är efter temperaturen.
Vanligen brukas nedanstående
temperaturbeteckningar, använda i det
följande:

563 549

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free