Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bad och vattenbehandling, av överläkaren med. doktor Gunnar Kahlmeter - Olika badformer - Omslag och kompresser - Varmlufts- och ångbad - Romerskt bad och bastubad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAD
verkligheten ett enkelt och praktiskt omslag
och därtill ofta av mycket god verkan.
Värmande omslag verka smärtstillande,
och de användas också för att lindra ömhet
och smärta, ej minst där denna är
lokaliserad i muskler, senor och leder.
Emellertid äro de värmande omslagen knappast
lämpliga vid kroniska smärttillstånd i dessa
organ, men däremot äro de vid akuta
smärtor, särskilt efter yttre skador och
överansträngning, lämpliga och av god effekt.
Varmlufts- och ångbad.
Dessa viktiga badformer tjäna
framför allt till att åstadkomma en förhöjd
kroppstemperatur, och detta kan med
dem uppnås mycket lättare än genom
varma vattenbad, därför att man i de
förra kan använda mycket högre
temperaturer. Under det att man knappast
tål högre temperatur på ett vattenbad
än 40°, fördrages lätt i ångbad 50° och
i varmluftsbad ännu högre gradtal,
vilket beror på att kroppens
värmereglering (särskilt svettandet) kan
fungera mycket bättre än i vattenbad.
Att man vid hetluftsbad tål ännu
högre temperatur än vid ångbad beror
på att svettningen kan ske lättare och
rikligare i de förra; i de senare hindras
den ej oväsentligt av att den
omgivande luften är mättad med vattenånga.
Härav följer, att om man blott avser att
åstadkomma en förhöjning av
kroppstemperaturen, är det likgiltigt, om man
väljer hetlufts- eller
ångbadsprocedu-rer, men att hetluftsprocedurerna äro
lämpligare, om man önskar få fram en
riklig svettning. Detta gäller såväl
lokala som allmänna former av
hetlufts-och ångbad.
Som lokala behandlingar användas nästan
uteslutande hetluftsprocedurer; där gäller
det nämligen i regel endast uppvärmning.
Den lokala uppvärmningen verkar rogivande,
muskelavslappande, smärtstillande och
re-sorptionsbefordrande (d. v. s. befordrar
»uppsugning» av inflammationsutgjutningar,
svullnader och blödningar).
Användningsområdet är därmed givet: muskelsmärtor
av »reumatisk» natur, följder av
överansträngning, tänjningar och skador i muskler,
senor och ledkapslar, utgjutningar i leder
samt inflammationer i hud, underhud och
även i kroppens inre organ, om de ej ligga
alltför djupt.
Effekten vid de lokala varmluftsbehand-
lingarna beror säkerligen ej så mycket på
själva uppvärmningen av vävnaderna i och
för sig (den går för övrigt högst ett par
cm under huden) som på den av hudens
uppvärmning framkallade utvidgningen av
blodkärlen och den därmed följande
rikligare »genomblödningen» av vävnaderna —
det man på medicinskt språk benämner
hyperemi. Denna hyperemi sträcker sig till
mycket djupare vävnadslager, än vad själva
uppvärmningen gör.
Romerskt bad och bastubad kräva friskt,
starkt hjärta.
Det romerska eller turkiska badet
och bastun äro badformer, vilka
nästan helt och hållet måste reserveras
för friska. Endast vid fetma och en
del kroniska reumatiska sjukdomar
kunna de vara lämpliga, särskilt
bastubadet. För friska och kraftiga
personer äro de däremot mycket bra både
som renlighetsbad, som stärkande bad
och för härdning. På grund av sin
karaktär av ångbad är bastubadet
betydligt mer påfrestande och
ansträngande än det romerska badet, särskilt
för hjärtat och blodkärlen. Intetdera
passar för nervösa och känsliga,
intetdera bör ens av friska användas till
överdrift. Mer än en gång i veckan
bör man ej taga dessa bad, åtminstone
ej under längre tid.
Anläggningar för romerska bad
bestå av ett flertal rum med olika
temperatur. Man börjar i caldariet, där
temperaturen är 50°, beger sig efter
10—15 min. till sudatoriet, där
temperaturen är omkr. 70° och där man
uppehåller sig ung. 15 min., varefter man i
frigidariet tager en avkylning med dusch
eller bassäng. Ofta kombineras det
romerska badet med allmän massage, som
då tages i det så kallade tepidariet, där
temperaturen är 32—35°. Efter ett
romerskt bad bör man vila liggande minst
1/2 tim., innan man beger sig ut i det fria.
Om bastubadets konstruktion
se Bastubad. Temperaturen i en bastu
är 40—55° (varmast på de översta
lavarna, d. v. s. hyllorna), och
fuktigheten bör vara 50—60 %. I det varma
rummet bör man lämpligen uppehålla
sig 20—25 min., varefter man i avkyl-
563
558
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
