- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
563-564

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bad och vattenbehandling, av överläkaren med. doktor Gunnar Kahlmeter - Badets betydelse för sporten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BAD

gare och mer ingripande, än såsom
det nu ges i städerna, vilket betyder,
att det i förra fallet ger en mycket
kraftigare reaktion. För kraftiga och
tränade idrottsmän är det nog bra men
knappast för mindre robusta personer.
Det finska folkets påfallande rikedom
på framstående idrottsmän i sådana
idrottsgrenar, som fordra en stor
uthållighet (t. ex. lång distanslöpning och
skidlöpning), sättes också av många i
samband med det allmänna och
regelbundna bruket av bastubad i landet —
om med rätta är givetvis omöjligt att
bestämt säga.

Bastubad bra för trötta muskler.

Att bastubad icke bara äro en lämplig
badform för härdning och såsom
»kraftstärkande» medel utan även äro
lämpliga bad under träning och efter
sportprestationer är säkert. Det gäller då,
såvitt man vet, dels att åstadkomma en
avslappning av de i en viss spänning
befintliga musklerna, dels att bortskaffa
de trötthetsgifter (möjligen mjölksyra),
som bildats vid intensivt muskelarbete.
För detta ändamål är en kraftig och
rätt långvarig uppvärmning av
musklerna samt kanske än mer den därmed
följande utvidgningen av blodkärlen
och ökade blodcirkulationen
(hypere-mien) det väsentliga. Därtill kommer
den efterföljande
avkylningsreaktio-nens verkan, borttagande av
trötthetskänslan och den psykiskt stimulerande
effekten. Detta kan givetvis nås även
med andra kombinationer av
värmebehandling och efterföljande,
reaktions-framkallande avkylningsprocedurer
men knappast så effektivt som med
bastubadet.

Idrottsmannen bör förena bad med
massage.

Såsom medel mot träningsvärk och
träningströtthet användes också i stor
utsträckning massage, vars verkan på
musklerna delvis är densamma som det
varma badets. Allra bäst bör ju
effekten bli, om man kombinerar varma bad
(karbad, varm dusch, bastu eller ro-

merska bad) med massage — vilket ju
idrottsmännen också i stor utsträckning
göra.

Bad mot träningsvärk och överträning.

Den ömhet och den värk man med
bad, värmebehandlingar och massage
kan få bort ur musklerna är just
träningsvärken men ej de obehag, som ha
sin grund i vid träningen åsamkade
muskelskador. De förra sitta i
musklernas egen massa och äro principiellt
av samma slag som de muskelsmärtor
en alldeles otränad person får av en
tillfällig, även måttlig
muskelansträngning (t. ex. efter ridning,
fotvandringar, grävning, tennisspel o. s. v.).
Skadorna kunna visserligen också drabba
musklerna själva och gå då bort med
de nämnda behandlingarna samt
tillräckligt lång vila.

De allra envisaste
»muskelbesvären» sitta ej i musklerna själva utan
i deras fästen och i senornas fästen,
där dessa äro »fastklistrade» på
skelettet. Hit höra t. ex. löpares och
hoppares »trasiga hälsenor»,
spjutkastarnas axelobehag och — synnerligen
typiskt — den s. k. tennisarmen, som är
en intensiv smärta på en enda liten
fläck över ett par senfästen vid
armbågen.

Dessa smärtor bero på ett genom
ideligt upprepad och stark tänjning
uppkommet retningstillstånd i de stråk
av muskel- och senfästen, som gå in i
benhinnan. Som de flesta idrottsmän
alltför väl känna till, äro dessa
sen-fästesmärtor ytterst envisa och mycket
svåra att få bort med vanlig behandling.
Om de, som förr var regel och ännu är
vanligt, behandlas med värme och
massage, minskas visserligen besvären eller
försvinna helt — så länge senorna ej
utsättas för starkare påfrestning. Men
då vederbörande börjar igen på allvar
med sin idrott, »går det upp», som
idrottsmännen säga. Så börjar ofta en
cirkelgång med perioder av vila, värme
och massage, omväxlande med försök
att pröva om »senan håller» — vilket
den i regel ej gör.

563

564

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free