- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
577-578

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Badminton, av brandkapten Anders Grill - Badmintonförbund - Badulescu, Virgil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B ADU LE SCU

den kvinnliga partnern ej har samma
spelstyrka som den manliga.

Vid »sides», som är den bästa
uppställningen för ett väl samspelt och
jämstarkt par, håller man numera ej
slaviskt fast vid regeln, att varje
spelare bevakar sin planhalva, utan man
byter t. o. m. plats under spelet för att
förvirra motståndarna. I regel böra
höga bollar på mittlinjen tagas av
vänstra spelaren, låga av den högra.
Om möjligt bör man växla mellan
»sides»- och »back and
front»-upp-ställningen, då motståndarna därigenom
hindras att inställa sig på den ena eller
andra uppställningen. A. G-ll.

Badminton som kroppsövning.

Det ligger nära till hands att även
här jämföra badminton med tennis.
I badminton användas på grund av
planens ringa utrymme benens
muskler mindre och bålens mer än i tennis.
Slagarmens muskler motioneras oftare,
men verkan av varje enskilt slag blir
på grund av den lättare bollen och
racketen däremot mindre. På
handledens rörlighet och styrka ställas
större krav än i tennis.

I fråga om nervsystemet sättes
reaktionsförmågan kanske på svårare prov
än i tennis, trots att fjäderbollen rör
sig långsammare än tennisbollen, då
spelet hela tiden spelas i volley.

Ehuru badminton i sin moderna
tävlingsform kräver god kondition, lämpar
det sig väl som motionssport, så mycket
mer som det är synnerligen lättlärt.
Äldre personer måste dock ta hänsyn
till den genom de snabba, ofta mycket
uttagna rörelserna med bålen ingalunda
ringa påfrestningen på hjärtat.

Då badminton fordrar mindre
utrymme och billigare utrustning än
tennis och dessutom är minst lika roligt,
ligger det nära till hands att antaga,
att det väl skall stå sig i konkurrensen
med andra spel.

Det får anses vara en god
komplettering till tennis. I- S-e.

Litt.: A. Thayssen, »Badminton» (övers,
från danskan, 1933); J. F. Devlin (eng.

577

singelmästare 1925—29, 31), »Badminton for
all» (1936).

Tävlingsstatistik.

Liksom i lawn-tennis finnas i badminton
inga världs- eller Europamästerskap. Mest
beaktade mästerskapstävlingar äro
All-England Championships, vari
svenska spelare första gången deltogo 1938. —
Svenska Mästerskapen instiftades
1937. — Resultaten för seniorer äro:

SM 1 937.
Herrsingel: Bengt Persson, Malmö.
Damsingel: Tyra Hedvall, Stockholm.
Herrdubbel: B. Persson, T. Sjögren, Malmö.
Damdubbel: T. Hedvall, M. Sköld, Stockholm.
Mixed dubbel: C. Walldow, E. Persson, Malmö.

SM 19 38.
Herrsingel: Bengt Persson, Malmö.
Damsingel: Tyra Hedvall, Stockholm.
Herrdubbel: S. Eriksson, G. Kjellberg,
Stockholm.

Damdubbel: T. Hedvall, M. Sköld. Stockholm.
Mixed dubbel: B. Persson, G. Paulsson, Malmö.

Badmintonförbund.

1. Internationella
Badmintonförbundet, International
Badminton Federation, bildades 1934 av
ombud för England, Irland, Skottland,
Wales, Canada och Danmark.

Förbundet har sitt säte i London, och ordf.
är sedan grundandet sir George Thomas.
1938 voro 14 landsförbund anslutna.

2. Svenska
Badmintonförbundet stiftades 1936. Under
förbundet sortera Malmö
Badmintonförbund (st. 1934) och Stockholms
Badmintonförbund (st. 1935).

Förbundet, som omfattar (1938) 45 klubbar
med omkr. 2 000 medl., utger Svensk
Badmin-ton-Sport (varje månad utom juni och aug.).
— Ordf. direktör Thomas Bennett, sekr. fil.
mag. G. Malmström. G. M-m.

Badulescu [badolä’sko], Virgil,
rumänsk gymnast (f. 1882 6/io),
general. Efter att 1910—13 ha genomgått
G. C. I. samt 1911 lekkursen vid Nääs
införde han i Rumänien det system för
fysisk fostran han lärt känna i Sverige.
Den personliga prestige han vann
under världskriget underlättade därvid
hans arbete.

Först lyckades han genomdriva en
lag (antagen 1923), som gjorde kropps-

578

19—NFS. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free