Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ballongsegling, av förre flyghamnschefen Gustaf von Hofsten och redaktör C. E. Holmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALLONGSEGLING
Bild 1. Hur
jesuit-patern Lana
föreställde sig ett
flygande skepp. De av
tunn kopparplåt
bestående kulorna
skulle visserligen
lufttomma haft en
bärkraft av omkr.
100 kg men skulle
genast tryckts ihop
av det oerhörda
lufttrycket.
Den första ballongen, en papperspåse,
går till väders.
Först i slutet av 1700-talet företogos
luftfärder, som verkligen göra skäl för
namnet. Bröderna Etienne och J
o-seph Montgolfier (bild 2), två
vetenskapligt
intresserade pappersfabrikanter i den
lilla staden
Anno-nay i södra
Frankrike, började i
hemlighet experimentera med en
»ång-ballong». Av
skyarnas svävande och
rökens stigande
drogo de
slutsatsen, att om ånga
inneslöts i ett hölje,
skulle detta stiga
upp i luften. Efter
försök med olika
gaser trodde de sig
slutligen ha funnit,
att röken av bränd
halm var av en
särskild »elektrisk»
natur. En av dem
konstruerad,
nedtill öppen ballong
av lärft, klädd med papper, sändes 5
juni 1783 till väders från Annonay
under den församlade folkmassans jubel.
Ballongen, som var 10 meter i
genomskärning, steg, sedan den fyllts av
röken från en halmeld på marken, nådde
betydande höjd och landade efter 10
minuter en kvarts mil från startplatsen.
Fysikern Charles konstruerar den första
gasballongen.
Snart nog kom man till insikt om
att det icke var röken, som förde
ballongen uppåt, utan den genom
upphettningen förtunnade luften i
ballongen. Då vidare »Montgolfierernas»
eldfarlighet var uppenbar, föreslog
fysikern J. A. C. Charles i Paris, att
ballongen i stället skulle fyllas med
vätgas.
601
Tillsammans med
instrumentmakarna bröderna Robert konstruerade han
den första gasfyllda ballongen.
Vätgasen var då föga känd, och endast
under stora svårigheter lyckades Charles
framställa den gasmängd, som
erfordrades för att fylla
ballongen, vilken
mätte 5,5 meter i
diameter. Den 27
aug. 1783 skedde
uppstigningen,
alltjämt utan
passagerare, från
Marsfältet i Paris inför en
oräknelig
åskådarmassa. Efter omkr.
tre kvarts timmes
färd föll ballongen
ned 25 km därifrån
vid byn Gonesse.
En samtida krönikör
har livligt skildrat
den oerhörda upphetsning, som grep
bönderna i byn Gonesse vid åsynen av ballongen.
Med förskräckelse sågo de den svävande
kulan alltmer sänka sig mot jorden och
förmodade i den en budbärare från en annan
värld. Först flera timmar efter det ballongen
landat vågade sig människorna under
ledning av två munkar fram i dess närhet,
började skjuta på ballongen och med
högafflar och slagor bearbeta det förmodade
odjuret (bild 3).
Den första uppstigningen med levande
varelser.
Nästa sensation på luftseglingens
område kom redan en knapp månad
senare, då den första uppstigningen
med levande varelser gjordes. Den
skildras i en samtida skrift:
»Den 19 september 1783 lät Montgolfier
i närvaro av konungen av Frankrike en
ballong stiga till väders. Vid ballongen var
fästad en korg, i vilken placerats en tupp,
en anka och ett får. Ballongen med de
första luftfararna steg till ungefär 1440 fots
höjd och sjönk efter 8 minuter åter ned till
jorden. Djuren befunno sig i högönsklig
välmåga.»
Därmed ansågs möjligheten för
människan att luftsegla bevisad, och redan
två månader senare, 21 nov., ägde den
första uppstigningen rum. 1 en stor
praktfull ballong, konstruerad av E.
606
Bild 2. Bröderna
Etienne och Joseph
Montgolfier. — Efter
ett samtida
kopparstick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
