Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ballongsegling, av förre flyghamnschefen Gustaf von Hofsten och redaktör C. E. Holmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BALLONGSEGLING
försedd med en s. k. sprängvåd, som kan
uppslitas genom en lina, varigenom gasen
uttömmes.
Hur ballongen fungerar.
Ballongen fylles med gas, varefter en
avvägning till fullständig jämvikt göres.
Utöver förare, passagerare och instrument
belastas gondolen med barlast av sand i
säckar, som lätt kunna utkastas vid
manövreringen. Vid starten utkastas något barlast,
så att ballongen strävar att höja sig. Den
fortsätter att stiga, tills vikten av den
undanträngda luftmassan blir lika med
ballongens totala vikt, inberäknat
gasfyllningens.
Luftens täthet avtager nämligen med
tilltagande höjd från marken. Under det att 1
kbm luft vid marken väger 1,35 kg,
motsvarande ett barometertryck av 760 mm,
väger 1 kbm på en höjd av 2 000 m endast
1,01 kg, d. v. s. ett tryck av 525 mm.
Genom att öppna gasventilen och låta en
lämplig kvantitet gas strömma ut kan man
avstanna ballongens uppåtgående rörelse
eller bibringa den en nedåtgående. Genom
att reglera mängden av barlast och gas kan
man sålunda sänka och höja ballongen.
Manövreringen.
Liksom vid all flygning äro start och
landning besvärligast. Vid landningen är det
svårast att dämpa stöten, när ballongen tar
mark. I viss mån sker detta redan genom
den viktförlust, som utkastandet av den
omkr. 50 m långa släplinan, vars vikt är
cirka 1 kg per meter, medför då denna
släpar på marken.
Vid tävlan strävar föraren att hålla
ballongen så mycket som möjligt i jämvikt på
lämplig höjd, där en konstant, kraftig vind
råder, så att längsta möjliga färd kan
till-ryggaläggas under den tid barlasten räcker,
detta vid tid- eller distanstävlan, såsom vid
Gordon-Bennettävlingarna. Vid måltävling
har däremot föraren att söka sig in i
olika luftlager med olika vindriktningar för
att kunna manövrera ballongen till det
önskade målet.
Efter första stöten mot marken eller
ögonblicket före gäller det att spränga ballongen
genom att kraftigt draga i spränglinan, så
att gasen strömmar ut och- bärigheten
upphör. Ofta fattar dock vinden ballonghöljet,
varvid en mer eller mindre riskabel
släptur med gondolen mot marken vidtager.
Ballongen är emellertid alltid i större
eller mindre grad naturkrafternas lekboll.
Regn, snö eller isbark kan tynga ballongen,
plötsligt frambrytande sol kan hastigt
uppvärma gasen och förorsaka kraftig stigning,
ja, rentav risk för sprängning. Icke minsta
risken ligger i luftelektriciteten, som kan
ladda hela ballongkulan, gondolen och
släplinan med en spänning, som förorsakar
gnistbildning vid landning och därmed
gasexplosion. G. v. H.; C.-E. H.
Ballongrekordens utveckling.
Rekord för friballonger noteras för längsta
tid i luften, längsta tillryggalagda distans
och högsta uppnådda höjd. Inom sistnämnda
kategori har i nedanstående tabell
rekord-prestationer i stratosfärballonger uppförts
särskilt. Internationella rekord för bal-
longer med klassindelning efter ballongens
rymd godkännas av Fédération Aéronautique
Internationale i Paris på anmälan av
vederbörande nationella organisation. Tabellen
upptager de absoluta rekorden, utan hänsyn
till ballongens storlek.
Tid Datum Ballongförare Nation
18t 1836 ’/n-s/n Charles Green England London-Weilburg
(Nassau). Med 2
passagerare
24t 15m 1886 "/B—»3/0 H. Hervé och G.
All-nard Frankrike Boulogne—Cross Sand (England)
23t 05m 1899 *°/10-«/io H. de la Vaulx Frankrike Paris—Korostis j ev (Ryssland). Med 1 passagerare
35t 49m 1900 le/9—17/d J. Balsan och L.
Go-dard Frankrike Paris—Danzig
52t 30m 1905 5/,-7/, Kurt och Alfred
Wegener Tyskland Berlin—norska kusten och därifrån åter över Tyskland
72t 30m 1908 "/10—14/io H. Schaeck Schweiz Berlin—trakten av
Mol-de (Norge)
87t 1913 »/lr-"/H H. Kaulen Tyskland Bitterfeld—Perm
(Ryssland). Med 2
passagerare.
Tid i luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
