Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien, av gymnastikinspektören H. de Genst och gymnastikdirektör Lars Sandberg, Bryssel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELGIEN
Bild 1. Byggnad, som tillhör den gamla fäktklubben
Con-frérie Royale et Chevalière de Saint Michel (»den helige
Mikaels Kungliga och Ridderliga Brödraskap») i Gent och
alltjämt användes som fäktlokal. Gillet stiftades 1603 och
fick sina privilegier 1613. Samma år byggdes huset, vars
murar än i dag genljuda av värjornas rassel.
de Saint Sebastien i Brügge, vars
gillehus tillhör stadens vackraste medeltida
byggnadsverk och som bland sina forna
medlemmar bl. a. räknar Karl II av
England.
Samma skråkaraktär, som
Sebastiangillena delvis bevarat in i våra dagar,
hade även de tidigaste
fäktarsamman-slutningarna. Redan under 1500- och
1600-talen existerade ett flertal
dylika under namnen »Serments» eller
»Joueurs de Glaive» med den helige
Mikael som skyddshelgon.
De äldsta av de ännu existerande
fäktar-gillena äro Confrérie Royale et Chevalière
de Saint Michel och Confrérie Royale Jeanne
d’Arc, båda grundade på 1600-talet och med
säte i Gent. Det förra har kvar sin byggnad
från grundandet, där medlemmarna än i dag
fäkta, omgivna av pietetsfullt bevarade
minnen och traditioner. 1938 firade gillet sitt
325-årsjubileum med en fäkttävling, i vilken
svensken S. Thofelt segrade. (Svensken
överstelöjtnant Sten Drakenberg är sedan
många år hedersledamot av gillet.)
En folksport med mycket gamla
traditioner är likaledes jeu de la balle
pelote, som ännu spelas överallt på
landsbygden, såväl i Flandern som i
de s. delarna. Ännu mera utbredd i
folkets breda lager är brevduvesporten,
vilken i Belgien fått en betydelse som
i intet annat land.
700
Världens mest
cykelintres-serade land.
Belgiens i fråga om
både publikintresse och
internationella framgångar
främsta moderna
idrottsgren är cykelsporten,
vilken daterar sig från
1881. Cykeln har i det
tätt befolkade landet blivit
ett viktigt
fortskaffningsmedel, och dess
popularitet torde här vara större
än t. o. m. i Danmark och
Holland. Då större delen
av sportens utövare
kommer ur industriarbetarnas
och småböndernas klass,
på vilka dess
förvärvsmöjligheter utöva en stark
dragningskraft, har den främst
utvecklat sig på den professionella linjen.
Störst är intresset i de
flamländska provinserna, som bruka
betecknas som världens mest
cykelintres-serade trakter och där vägarna vid det
årliga loppet »Flandern runt» kantas
av hundratusentals åskådare. Härifrån
kommer även huvudparten av
storcyklisterna. Även i de vallonska
provinserna är emellertid intresset mycket
stort. Banloppen samla stora
åskådarmassor och pågå praktiskt taget året
runt, under sommaren på
friluftsba-nor, av vilka varje större belgisk stad
har minst en, och på vintern i de stora
täckta velodromerna i Bryssel,
Antwerpen, Gent och Liége.
I cykelsport har också Belgien haft en rad
framgångar, särskilt landsvägscyklisterna,
vilkas triumfer t. o. m. ställa italienarnas och
fransmännens i skuggan. Flera av Belgiens
landsvägsmatadorer ha även varit goda
sex-dagarsåkare. Även på bansportens andra
områden har Belgien frambragt många mästare,
av vilka må nämnas Linart, som under
1920-talet 5 gånger erövrat VM för prof. på 100
km med motorcykelpace, och sprintern J.
Scheerens, som är sexdubbel världsmästare.
Även amatörsporten står både kvalitativt
och kvantitativt mycket högt. Belgierna
Hoevenears och Jean Aerts ha varit
amatörvärldsmästare på landsväg, och vid OS 1920
vann H. George banloppet på 50 km.
702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
