Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien, av gymnastikinspektören H. de Genst och gymnastikdirektör Lars Sandberg, Bryssel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELGIEN
1896 i Aten, då L. Dupont vann
silvermedaljen i höjdhopp, hittills ej
lyckats vinna någon medalj vid OS. S i
m-sporten introducerades redan 1851
men tog fart först i början av
1890-talet. Dess centrum är Bryssel, den
enda stad, som har tillräckligt antal
simhallar. Belgiens styrka är
vatten-p o 1 o, i vilket silvermedalj erövrats
vid OS 1920 och 24, bronsmedalj 1912.
För roddsport erbjuda de talrika
floderna, kanalerna, framför allt Canal
de Willenbroeck, som förenar Bryssel
och Antwerpen, samt Nordsjökusten
rika möjligheter, och de belgiska
roddarna ha haft framgångar vid
Europamästerskapen och vid Henleyregattan.
Belgien införde tidigast
kapplöpningssporten på kontinenten.
Ehuru Belgien, som är det land på
kontinenten, där kapplöpningar tidigast
(1773) förekommo, ej har någon för
sport avsedd hästavel, står dock
hästsporten högt. Kapplöpningarna,
särskilt det stora evenemanget Belgiens
Derby på banan Boitsfort utanför
Bryssel, samlar stora åskådarmassor.
På ridsportens område har Belgien i
mycket varit föregångslandet.
Fälttävlan är urspr, en belgisk tävlingsform,
och belgierna voro de första, som
byggde särskilda banor för prishoppning.
Vid de stora turneringarna i Europa ha
Belgiens ryttare ofta vunnit segrar.
Även på motorsportens
område har Belgien, med stöd av en
tekniskt framstående industri, främst
Fabrique Nationale (F. N.) och tidigare
Minerva, spelat en viktig roll. Belgiens
motorsport har i Grand Prix på banan
i Francorchamps sitt mest betydande
evenemang (-^-Belgiens Grand Prix).
Svensk gymnastik och tysk turnén.
Redan i början av 1800-talet började
gymnastik bedrivas, men först
sedan J. Isenbaert infört tysk turnén
och 1839 grundat den första
gymnastikföreningen i Antwerpen kunna
systematiska övningar sägas ha bedrivits.
Isenbaerts arbete fortsattes efter 1856
av hans elev Happel, vilken
modifierade den tyska turnén. Mellan denne
och den tidigaste representanten för
Lings gymnastik i Belgien, major Docx,
började den strid mellan tysk och
svensk gymnastik, som slutade med
att den lingska gymnastiken från 1905
blev förhärskande inom skolväsendet
och den militära utbildningen, medan
turnén ännu bedrives i många
gymnastikföreningar, särskilt de flamländska.
Den lingska gymnastiken blev känd i
Belgien främst genom Viktor Balcks
uppvisningar med Stockholms Gymnastikförening
1877 och 1880. Senare har svensk
elitgymnastik visats av Sixten Anderson med en
trupp från K. F. U. M. De Balckska
uppvisningarna fäste även myndigheternas
uppmärksamhet på svensk gymnastik och
föranledde, att ett antal belgiska skolmän och
militärer i officiellt uppdrag sändes till
Sverige för studier. Bland dessa må främst
nämnas pedagogen Sluys, vilken senare kraftigt
bidragit till den lingska gymnastikens
införande i skolorna, general C. Lefébure, vilken
som chef för det militära gymnastikinstitutet
verkat för det lingska systemet, samt Henry
de Genst. En betydelsefull insats har vidare
gjorts av major Georg Schmiterlöw, vilken
organiserat och tjänstgjort som förste lärare
vid institutet för fysisk fostran vid
universitetet i Gent. Även gymn.-dir. Lars Sandberg
har arbetat för utbredande av svensk
gymnastik.
Idrottens organisation.
Staten och idrotten.
Från statsmakternas sida göres
numera mer än förr för att främja den
fysiska fostran. Sålunda erhöll den
frivilliga idrottsrörelsen för byggande av
sportplatser o. a. ändamål 1937 ett
en-gångsanslag på 100 mill. belgiska francs.
Gymnastiken är sedan 1887
obligatorisk i alla skolor (även tekniska och
yrkesskolor) och seminarier. Från
sekelskiftet tillämpas allmänt det lingska
systemet vid skolorna.
Central undervisningsanstalt för utbildande
av gymnastik- och idrottslärare saknas. Dock
äga det flamländska universitetet i Gent
sedan 1908 och det franska universitetet i
Liége sedan 1932 särskilda institut för fysisk
fostran. Elever, som avlagt examen vid
dessa, bära titeln docteur en éducation
phy-sique. Vid Bryssels universitet finnas
förstklassiga idrottsanläggningar. Där anordnas
även specialkurser för studerande, som vilja
bli skol- eller sportläkare.
703
Tryckt 10/io 38.
704
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
