Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergbestigning, av professor H. N. Pallin - Värdesättning, tillsammans med fil. och med. doktor Ludwig Englert, Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGBESTIG NING
anpassning hos en person, som ofta
vistats i högfjällen, snabbare än hos en,
som för första gången är utsatt för
högfjällsklimatets verkningar, vilket skulle
innebära, att bergbestigning åtminstone
inom vissa gränser ökar kroppens
anpassningsförmåga. På höjder över 7 000
m synas emellertid organen utsättas för
en så stark påfrestning, att de ej tåla
en upprepning av ansträngningen.
»Berghostan».
Under det att frånvaron av damm i
högre regioner verkar synnerligen
gynnsamt, utgör i stället luftens
torrhet en nackdel och förorsakar bl. a. den
redan vid 1 500—2 000 m uppträdande
»berghostan». Erfarenheten har visat,
att högfjällsklimatet visserligen utövar
ett gynnsamt inflytande på
lungtuberkulos men att den torra luften innebär
en viss fara för lunginflammation.
Vidare äro akuta anfall av luftrörskatarr
vanliga, särskilt under de första
dagarna, då den ovane vid alltför stor
ansträngning stundom tvingas att
andas genom munnen. Till följd därav
torka och avkylas svalgets slemhinnor
och ge därigenom de även hos friska
människor alltid existerande
angina-bacillerna möjlighet att utveckla sig.
Varning jör solstrålningen.
Synnerligen viktigt är att ej alltför
länge och oförberett utsätta kroppen
för den starka solstrålningen, då
därigenom såväl svåra brännsår som
psykiska depressioner uppstå. I övrigt är
den starka strålningens och särskilt de
ultravioletta strålarnas inverkan på
organismen ej fullt utredd. Några
forskare ha satt en vid stora höjder ofta
iakttagen känslighet hos nervsystemet
i samband med den starka strålningen.
L. E-t.
Nervernas hälsomedel.
Bergbestigningen utvecklar det sinne
för lugn, måtta och balans, som också
äro karakteristiska drag för ett sunt
nervsystem. Få former av idrott ha ett
mera välgörande inflytande på
nervhälsan än en måttfullt bedriven
fjäll-och bergbestigningssport, och den har
765
också blivit ett viktigt medel för
nervläkaren mot psykiska
överansträngningar av olika slag.
För människor, sysselsatta med
tankearbete, torde ingen idrott vara
lämpligare än denna. Den ger icke
endast kroppslig övning under sådana
former, som bäst motsvara det
intellektuella och andliga arbetet, utan har
också en särskild förmåga att åt dessa
sysselsättningar giva behövliga
impulser. Många äro de andens stormän,
som funnit sin rätta vila och
rekreation i bergbestigning.
Alpinistens bästa ålder.
Bergbestigning kan efter 20—23 års
ålder utövas utan inskränkning, men
för de stora och svåraste
bestignings-företagen, sådana som
Himalajabestig-ningarna, har det visat sig, att den bästa
åldern ligger mellan 30 och 40 år,
närmast omkring de 35, då omdömet och den
andliga uthålligheten nått sin fulla
utveckling och förena sig med ett
maximum av kroppslig kraft och smidighet.
Ända upp till sena ålderdomen kunna
dock bergbestigningar utföras, därom
vittnar bl. a. det icke obetydliga antal
bestigningar av Mont Blanc (4 810 m),
som gjorts av män i 70—80-års åldern.
Även kvinnor kunna utveckla sig
till mycket skickliga bergbestigare,
även om de av naturliga skäl icke
kunna med samma lätthet som
männen utföra de allra svåraste slagen av
bestigningar.
En karaktärsdanande idrott.
Bergbestigningen har stort värde för
karaktärsutbildningen. Den kräver och
utvecklar vakenhet och försiktighet,
mod och beslutsamhet samt ett omdöme,
som aldrig får svika ens i de svåraste
situationer. Av betydelse för
karak-tärsdaningen äro också de stora krav
den ställer på kamratskap. Dess
historia visar många fall, då deltagare utan
betänkande vågat och även låtit sina
liv för att rädda en kamrat.
Den lyckokänsla, som
bergbestigningar kunna skänka, är utomordent-
784
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
