Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Big game fishing, av ryttmästare Rudolf Hammarström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BI G GAME F1SH1NG
att med metspö, rulle och rev fullt
sportsmässigt fånga havets väldiga
jättefiskar, ofta av flera hundra
kilograms vikt. En bidragande orsak torde
väl också vara, att man förr ej så väl
kände till lämpliga platser för
storviltfiske och ej heller dessa jättefiskars
levnadsvanor och uppträdande.
Utanför Nya Zeeland och Galapagosöarna
ligga big game-fiskarens paradis.
De flesta av de av sportsmännen
mest eftertraktade storfiskarna hålla
till i de tropiska eller subtropiska
haven. En av de största, tonfisken,
förekommer emellertid under viss kort
tid av året också på våra breddgrader,
där den under de senaste åren även
varit föremål för ett ganska ivrigt
sportfiske.
Ett paradis för storviltfiskaren äro
vattnen ö. om Nya Zeelands Nordö.
Den varma södra ekvatorialströmmen
kommer här svepande ned utmed
Nordöns ostkust och träffar den kalla
ishavsströmmen. Den varma
havsströmmen medför ett överflöd på
fisknäring och därmed även på fisk av
alla storlekar. Särskilt under jan.—
febr. synes fisken ha benägenhet att
hopa sig just ö. om n. delen av
Nya Zeeland, där det norrifrån
kommande vattnet börjar avkylas. Det
är ganska märkligt, att även ett annat
paradis för storviltfiskaren, trakten av
Galapagosöarna, är beläget i
brytningen mellan den varma södra
ekvatorial-strömmens östligaste del och den längs
Sydamerikas västkust kommande kalla
Humboldt- eller Peruströmmen. Båda
dessa nu nämnda vatten utmärka sig
för sin rikedom på oerhört storvuxna
fiskformer, och där förekomma snart
sagt alla de stora fiskarter, som äro
föremål för storviltfiskarens intresse.
Bland de mest eftersökta storfiskarna
må nämnas: åtskilliga hajarter, främst
makohajen, hamna glauca’, håbranden,
Lamna cornubica; blåhajen, Carcharinus
glaucus; rävhajen, Alopias vulpes;
vidare rockor, Batoidei; tonfisk, Thunnus
thynnus; svärdfisk, Xiphias gladius;
broadbill, Tretrapturus brevirostris;
black marlin, T. indicus; striped
mar-lin, T. mitsukuma, och tarponen,
Tar-pon atlanticus.
Tonfisken, havens fartvidunder.
Den storfisk, som för oss i Norden
är av ojämförligt största intresse, är
tonfisken, främst därför att den är den
enda storfisk, som i någon större mängd
förekommer i våra nordliga vatten, men
även på grund av sina utomordentligt
framstående egenskaper som sportfisk.
Av många sättes den i det avseendet
främst.
Tonfisken tillhör makrillarnas familj och
är den största av dessa. Längden uppgår till
2—3 m och vikten till 150—300 kg. Någon
gång kan den bli 4 m lång och väga ända
till 650 kg. Den torde vara en av de bästa
och snabbaste simmarna bland havsfiskarna.
Hela kroppsbyggnaden med det oerhört
kraftiga skulderpartiet — en större tonfisk
kan här mäta nära 2 m i omfång — och
den mycket starkt avsmalnande bakkroppen
och stjärtspolen är ett utmärkt exempel på
strömlinjeform. Tonfisken utmärker sig för
en omättlig glupskhet och står i det
hänseendet tillbaka blott för hajarna, vilka
jämte späckhuggarevalen utgöra deras enda
egentliga fiender.
Tonfisken, en ivrig jägare med stora
jaktmarker.
Tonfiskens vandringar äro delvis
vandringar till lekplatserna, av vilka
de bäst kända äro belägna i
Medelhavet mellan Sicilien, Sardinien och
Tunis och i Atlanten utanför
Gibraltarsund. Delvis äro vandringarna
föranledda av rörelserna hos de
fiskstim, bland vilka tonfisken hämtar sitt
byte. I Medelhavet påträffas tonfisken
under hela året liksom även i de
varmare delarna av Atlanten. I de
nordligare uppträder den emellertid
säsongvis. Efter leken, som äger rum
i maj och juni, är tonfisken
utsvulten och hungrig. Under
sommarmånaderna vandrar den i de
europeiska vattnen norrut och uppehåller
sig i Nordsjön, Skagerak och
Kattegatt men blott månaderna juli—okt.
Vid Engelska kanalen uppenbarar den
sig i slutet av juni, följer sedan i rask
817
818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
