Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boccia - Bock - Bockgevär - Bocksprång - FC Bocskay - Bode, Rudolf - Boden, av generalmajor Ivar Holmquist och herr Ingvar Sandström, Boden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BODEN
det vanliga -^kägelspelet som det
engelska ->-bowls, spelades i Italien
antagligen redan under romartiden. Det
är ett typiskt folkligt spel på landet, som
till våra dagar bibehållit sin stora
popularitet bland de breda lagren, framför
allt i provinsen Piemonte. Från Italien
har spelet genom utflyttade italienare
spritt sig till s. Frankrike. I Sverige
spelas det uteslutande som tidsfördriv.
Den första sammanslutningen av
boccia-spelande föreningar bildades 1898 i Turin,
ur vilken 1926 det italienska bocciaförbundet,
Bocciofila Italiana, framgått. Detta förbund,
som ursprungligen sorterade under den
italienska olympiska kommittén, tillhör
numera Opera Nazionale Dopolavore (den
fascistiska fritidsorganisationen). Förbundet
fastställde 1926 enhetliga spelregler. Under
en 1927 i Paris anordnad stor tävling enades
de franska och italienska förbunden om
gemensamma riktlinjer för ett internationellt
samarbete.
. Redskap.
De enda redskap, som spelet erfordrar, äro
8—14 klot (av trä eller hårdgummi, 10 Va—
13 cm i diam.), olika färgade, hälften i en
färg (t. ex. vita) och hälften i annan färg
(t. ex. randiga). Utom dessa spelklot finnes
ett mindre (5—7 cm i diam.), särskilt märkt
klot, »il boccino» eller »il lecco», vilket
tjänstgör som utslagsklot och mål. Spelarna,
vilkas antal kan växla, äro delade på två
partier, av vilka det ena använder de
randiga, det andra de vita kloten.
En fördel med boccia är, att det icke
erfordrar någon slät eller jämn mark, kloten
kunna t. ex. kastas ut på en gräsbevuxen
sluttning.
Hur spelet tillgår.
Efter lottning utsätter t. ex. det randiga
partiet leccon, d. v. s. en av dess
medlemmar utkastar denna på ett godtyckligt
avstånd (14—30 m) och från en bestämd plats
(varifrån sedan övriga kast skola ske).
Samme spelare kastar därefter sitt eget klot så
nära leccon som möjligt. Sedan kastar en
medlem av det vita partiet sitt klot.
Kvar-ligger det oaktat det randiga klotet närmare
leccon, fortsätter det vita partiet att kasta,
tills ett av deras klot kommer närmare
leccon än det randiga partiets. Detta
närmande kan även åstadkommas genom att det
randiga partiets klot skjutes undan av ett
vitt eller leccon rubbas.
Då det vita partiet kommit närmast
leccon, vidtager åter det randiga, tills det i sin
tur lyckats komma närmare leccon än
motpartiet. Spelet fortgår på detta sätt, tills alla
kastat sina klot.
Varje klot, som är närmare leccon än
något av motståndarnas, gäller 1 poäng. Spelet
börjar på nytt genom att det vinnande
partiet utsätter leccon. I allmänhet spelas till
12 poäng.
Beroende på antalet deltagare har varje
spelare ett eller flera klot.
Boccia spelas även individuellt, varvid
alltså den ene spelaren kastar alla de vita
kloten och den andre alla de randiga. R. C-n.
Bock, gymnastikredskap för hopp
(kortare än plint och häst).
->Gymna-stikredskap. — Skidt. När en
backhoppare i svävet har kroppen böjd i
höftlederna i nästan rät vinkel, säges han
hoppa med bock.
Bockgevär, dubbelbössa med piporna
liggande över varandra, användes
huvudsakligen vid lerduveskjutning.
Bocksprång, ridsportt., en hästs
språng med sänkt huvud och spänd
rygg i avsikt att befria sig från
ryttaren; benämnes även störsprång (störa).
FC Bocskay [bå’tfkai], ungersk
professionell fotbollsklubb i Debrecen,
stiftad 1927, östra Ungerns bästa lag, har
företagit många turnéer i utlandet,
bl. a. i Sverige 1931, 37 och 38, vilket
sistnämnda år klubben spelade oavgjort
3—3 mot Sveriges VM-lag i Malmö.
Bocskay spelar ett utpräglat
kortpass-ningsspel.
Bland klubbens representanter i ungerska
landslaget märkas backen Vägo, halvbacken
Palotås och centerforward Teleki.
Klubbdräkt: gul tröja och blå byxor.
Bode [bå’de], Rudolf, tysk gymnast
(f. 1881), fil. dr, elev av Jaques
Dal-croze, grundade senare ett eget
gymnastiksystem, som likaledes bygger på
rytm och avspänning samt vunnit stor
utbredning i Tyskland.
Han har skrivit många verk, bl. a.
»Aus-druckgymnastik» (2. uppl. 1923) och
»Rhyt-mus und Körpererziehung» (1923), samt
utger sedan 1922 Zeitschrift für Gymnastik
und Rhytmik. Mbg.
BODEN.
Av generalmajor Ivar Holmquist och herr
Ingvar Sandström, Boden.
Boden är ett av Norrlands
idrottscentra. Med sina 6 500 invånare har
staden över 2 000 medl. i ett tiotal
889
890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
