Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bollspel - Bollspel under antiken, av professor M. P:n Nilsson - Bollspel i fornnordisk tid, av docent J. Götlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOLLSPEL
Bild 2. Bollkastning. Detalj från
bildverket på det längre guldhornet från Gallehus
i Slesvig.
söner, vilka kastade bollen till
varandra. Den sora hade bollen sökte
därvid avleda de andras uppmärksamhet
genom att låtsa sig måtta mot en annan
än den, till vilken han kastade. En
annan bollek var att låta bollen studsa
mot marken så många gånger som
möjligt. På liknande sätt kastade man
även upp bollen i luften eller mot en
vägg och fångade den åter.
En vasbild från 600-talet (pl. 1)
visar ett dylikt spel: tre par ynglingar,
den ene ridande på den andres rygg,
och en äldre man, som kastar en boll
mot dem.
Episkyros — en verklig idrott.
Alla dessa spel hade emellertid mer
karaktären av lek än av idrott. Det
senare är däremot fallet med ett annat
av Pollux skildrat bollspel, som man
1922 i Aten fann avbildat på en relief
från tiden omkring 500 f. Kr. Det
spelades av ynglingar och kallades
episkyros, linjespelet, efter vita, på marken
uppdragna linjer: en mittlinje, på
vilken bollen vid spelets början lades, och
två mållinjer bakom vardera
partiet-Spelet kallades även epikoinos,
lagspelet. De båda lagen kastade växelvis
bollen mot varandra och försökte driva
den över motståndarnas mållinje.
Reliefen (pl. 1) visar två lag, bestående
av vardera tre spelare. Flera torde ej
ha deltagit.
En samtidigt med denna och på
samma ställe funnen relief visar ynglingar,
911
vilka spela boll med krokiga käppar av
samma form, som nu användas i
landhockey. Tyvärr är dock intet närmare
känt om detta spel (pl. 1).
I Sparta kallades den äldsta
åldersklassen av ynglingar sfaireis (av sfaira,
boll) efter ett bollspel, som ungdomen
särskilt idkade vid denna ålder och
vilket synes ha varit en verklig idrott.
Tyvärr är intet bekant om hur det
spelades. Visserligen äro ett antal
inskrifter om segrar från den romerska
kejsartiden bevarade. De visa dock
endast, att flera lag tävlade efter
seriesystem och att minst 15 deltogo i varje lag.
I Rom hörde bollspel till kroppsvården.
I Rom voro bollekar mycket
omtyckta även bland äldre som
motionsgymnastik före bad och måltid. Den
berömde läkaren Galenos skildrar ett
flertal dylika spel i senare hälften av
100-talet i en skrift »om övningar med
den lilla bollen». Detta arbete ger dock
endast en föreställning om de enklare
formerna, ehuru säkerligen mera
varierade och invecklade spel förekommo.
M. P:n N-n.
BOLLSPEL I FORNNORDISK TID.
I Norden äro bollekar urgamla. Det
äldsta vittnesbördet om våra förfäders
bollekar är en detalj från bildverket på
det längre guldhornet från Gallehus,
vilket härstammar från 400-talet e. Kr.
Denna bild synes skildra en
ålderdomlig form av treboll, vid vilken
deltagarna voro placerade på rät linje. De
två yttersta försöka att med bollen
träffa den mellerste, som genom
rörelser på stället söker undgå detta (bild 2).
Knattleikr — en bollek från den isländska
sagotiden.
Redan i tidiga isländska källor
omnämnes en bollek, knattleikr,
knatt-leken, vilken sannolikt ej varit känd i
övriga nordiska länder. Islänningarna
antagas ha fått den från Irland eller
Skottland, där ett liknande spel redan
tidigare varit känt. Härpå tyder det
906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
