- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 1. A-Brännboll /
955-956

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boström, Wollmar - Bothén, Bertil - Bothén, Carl Otto - Bottenlodfiske - Boucher, Hélène - Bouin, Jean

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOSTRÖM, S.

Boström, W o 11 m a r, tennisspelare
(f. 1878 16/e, bror till Erland B.),
sedan 1925 Sveriges minister i U. S. A.,
var 1904—09 näst Setterwall Sveriges
bäste spelare och erövrade SM i singel
inomhus 1905 och 09, utomhus 02 och
09 och i dubbel inomhus 1912. Han blev
tills. m. G. Setterwall bronsmedaljör i
dubbel inomhus vid OS 1908. Hans
främsta tillgång var ett vackert och
effektivt backhandslag. Han var ordf. i
Sv. Lawntennisförbundet 1909—13. K. Z.

Bothén, Bertil, seglare och
båtkonstruktör (f. 1892 i4/7), civilingenjör,
Göteborg; har konstruerat
skärgårdskryssare och
internationella båtar,
bl. a. »lan II»,
typbåtarna Trollungar
och Najader samt
Svenska
Seglarskolans övningsfartyg
»Kaparen». Han är
vidare
initiativtagare till 5,5 m
nordiska kryssarregeln.
— Som rorsman har han erövrat
omkring 200 pris, bl. a. i Norge och Italien.

Han har varit sekr. i Göteborgs KSS 1927
—28 och var stiftare och förste sekr. i
Nordiska Kryssarklubben. E. S-r.

Bothén, Carl Otto, jägare och
skytt (1855—1932),
auktionskommissarie i Göteborg, en utomordentlig
organisatör på jaktvårdens område och
mycket skicklig skytt. Bothén var sekr.
i Göteborgs Jaktsällskap 1886—1914 och
1916—19 samt flera år även i Göteborgs
Skyttegille. Han tog initiativet till
Göteborgspokalen. A. E-nz.

Bottenlodfiske (eng. ledgering),
fiskemetod, huvudsakl. använd vid
gädd-och abborrfiske med levande bete.

Bottenlodet, ett tungt, med hål
försett sänke, är rörligt utefter ett 3—4
dm långt stycke wire eller tunn
koppartråd, som i vardera ändan är
försedd med en glaspärla eller ett hagel
för att hindra sänket att glida upp på
reven, resp. ned på tafsen. Denna wire
eller koppartråd inknytes mellan re-

955

ven och tafsen, vilken senare helst bör
vara av stark gut. Vid gäddfiske bör
guttafsen förlängas med ett par dm
wire närmast betet, ty det händer eljest
ofta, att gäddan biter av guten.
Stundom knyter man in ytterligare ett tackel
ovanför wiren, på vilken bottenlodet
är anbragt.

Vid bottenlodfiske bör ett styvt spö
användas och reven under hela fisket
hållas spänd. När en fisk hugger
betet, glider wiren genom bottenlodets
hål, tills den på wiren anbragta pärlan
slår emot sänket. Vid hugg göres
mot-hugg, ej med en knyck utan mera med
en jämn och stadig dragning. Som agn
användes vid gäddfiske alltid levande
småfisk, vid abborrfiske vanl. mask på
den nedre kroken och levande elritsa,
löja eller annan småfisk på den krok,
som eventuellt är inknuten ovanför
bottenlodswiren. — Fördelen med
bottenlodfiske är huvudsakl. den, att man
kan avfiska både jämförelsevis starkt
strömmande vatten och sådant med
mer eller mindre starkt växlande
vattendjup, där mete med flöte har blott
små förutsättningar att kunna
bedrivas med framgång. R H.

Boucher [bö]e’], Hélène, fransk
aviatris (1908—34), tog internationellt
flygcertifikat 1931 och lärde sig
konstflygning. Aug. 1934 slog hon med ett
Caudron 450-monoplan med
Renaultmotor vid Istres i s. Frankrike icke
mindre än sex kvinnliga v.-rek. i
hastighets- och höjdflygning. 30 nov. s. å.
förolyckades hon vid ett nytt
rekordförsök. Vid d’Yermenonville har rests
ett monument över henne. H. M.

Bouin [boä’ns], Jean, fransk löpare
(1890—1914), jämte Alfred Shrubb och
Hannes Kolehmainen förkrigsårens
främste långdistanslöpare. Bourn
tilldrog sig första gången uppmärksamhet
vid lagtävlingen 3 eng. mil vid OS 1908
och satte under de följande åren ett
15-tal franska rekord, de flesta ännu
oslagna. Han vann 1911—13 »de fem
nationernas terränglopp». Vid OS 1912
blev han på 5 000 m efter en hård strid

954

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/1/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free