Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bowling - Bowling i Norden, av Bruno Söderström - Modern bowling, av redaktör Georg Rosell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOWLING
Bild 1. Plan av bowlingbana. Sidobalkarnas höjd över banytan skall vara minst 46 cm,
kägelgropens djup minst 24 cm. Avståndet mellan varje kägelplattas centrum skall vara
exakt 304,8 mm. Banans tjocklek (ny bana) skall vara minst 7 cm.
Zorn svettades där i skjortärmarna med
sina vänner. Hazze Z., konstnärerna
Torsten Schönberg och Pelle Lindroth,
stadens statistiker, dr Guinchard, med
flera andra på den tiden kända
stockholmare rullade där sina klot.
De första bowlingklubbarna, R. K. 09,
K. K. R. och A. I. K:s bowlingsektion,
bildades, och redan 1910 utbyggdes
Reginasalongen. Fenixsalongen
öppnades jan. 1912.
Redan från början lades spelet på
sportmässig grund. Tävlingar
anordnades, vandringspris instiftades, och
redan 1914 kunde de första
»svenska mästerskapstävlingarna» anordnas.
Mästare blev Oscar Hedblom, i
bowlingkretsar känd under namnet »Broder
Bowling», vilken 1912 efter Söderström
övertagit ledningen av Reginasalongen.
Därmed hade bowling slagit igenom
som sport.
Det dröjde emellertid till 1923,
innan en tredje bowlinghall öppnades för
stockholmarna (i Djursholm).
1923 invigdes även Mosebackehallen, 1925
Östermalmshallen. Sedan Cityhallen (1927),
Sveahallen (1929), Riddarhallen (1932) och
Södra Bowlinghallen (1937) tillkommit,
finnas i Stockholm (och Djursholm) 9 hallar
med 63 banor. Störst är Östermalmshallen
med 14 banor, medan Sveahallen har 10.
Modernast äro Södra Bowlinghallen och
efter ombyggnaden 1934 Fenix.
Den första hallen utom Stockholm
öppnades 1912 i Uppsala men är nu
nedlagd. Göteborg blev nästa stad; den
fick en bowlinghall 1915. Numera kan
man spela bowling i Borås, Göteborg,
Hälsingborg, Karlstad, Lidköping,
Linköping, Malmö, Norrköping, Sandviken,
Stockholm och Örebro.
Samtidigt fick bowlingsporten en
fast organisation. Redan 1917 bildades
Göteborgs Bowlingförbund och ett år
senare Stockholms med Albin Öhngren
som ordf. I de flesta orter med
bowlinghallar existera numera
distriktsförbund, anslutna till det 1930 grundade
Svenska ->-Bowlingförbundet.
I övriga nordiska länder spelas
bowling i större utsträckning endast i F i
n-1 a n d. Den första bowlinghallen
öppnades 1924 i Helsingfors, och varje år
ha sedan stadsmatcher ägt rum mellan
Helsingfors och Stockholm.
Danmark har tidigare tillhört
Internationella ->Bowlingförbundet men
har numera ingen speciell bowlinghall,
ehuru ett fåtal bowlingbanor finnes i
de många kägelsalongerna. B. s-m.
MODERN BOWLING.
Bana och material.
En modern bowlinghall bör vara
rymlig, ljus och luftig. Banantalet växlar i
Sverige från 4—5 banor upp till 10—14,
medan det i U. S. A. finnes bowlinghallar med
ända upp till 40 banor i bredd.
Banans utseende och mått framgå av bild 1.
• Käglorna, 10 till antalet, äro svarvade
av lönn eller liknande hårt träslag, 381 mm
höga och 57 mm i genomskärning vid basen.
Deras placering och numrering framgå av
bild 2 och 4.
Klotet får ej väga
mer än 7 255 g och
tillverkas av
hårdgummi, trä eller
we-lanit. De vanliga
kloten äro försedda med
två hål, för tummen
och långfingret. För
att underlätta
skruvspelet använder man
dock numera även
klot med tre hål.
Bild 2. Käglornas
numrering.
961
31—NFS. I
962
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
